Skogsbruk

Huvudbudskap

• Skogar är komplexa ekosystem och påverkas av klimatförändringar oavsett om det är temperaturförändringar, nederbörd, CO₂ koncentration i atmosfären, frekvensen av stormar eller skogsbränder. Klimatförändringarna förändrar inte bara förutsättningarna för träd utan även resten av ekosystemet. Förändringar i säsongslängder och temperaturer kan leda till ökad förekomst av invasiva skadedjur och sjukdomar samt störa livscykeln för många inhemska skogsarter.
• Skogarna spelar en viktig roll i vår ekonomi och vårt samhälle genom att de skapar arbetstillfällen, tillhandahåller livsmedel, läkemedel, material, rent vatten med mera. Skogarna hyser en rik biologisk mångfald, och vi är beroende av deras förmåga att avlägsna_koldioxid från atmosfären i kampen mot klimatförändringarna. Tillhandahållandet av dessa funktioner och tjänster påverkas, och hotas i många fall, av klimatförändringar genom att öka träddödligheten, minska vegetationstillväxten och orsaka allvarligare stormar och tätare bränder.
• EU har inrättat en övergripande politisk ram för att främja klimattåliga skogar som kan tillhandahålla de många ekosystemtjänster som samhället efterfrågar. Den omfattar EU:s strategi för klimatanpassning, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, EU:s nya skogsstrategi för 2030 och EU:s markstrategi för 2030. Dessutom ingår lagstiftning såsom förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, EU:s lag om restaurering av natur, den föreslagna EU-lagen om skogsövervakning och den föreslagna EU-förordningen om skogsodlingsmaterial.

Effekter, sårbarheter och risker

Omkring 160 miljoner hektar (39 % av EU:s mark) täcks av skog eller annan trädbevuxen mark (se förklaringen om EU:s skogsbruk). Hälften av Natura 2000-nätverket är skyddat skogsområde som omfattar 38 miljoner hektar.

Klimatförändringens hastighet är snabbare än skogsekosystemens förmåga att anpassa sig naturligt. Extrema klimat- och väderförhållanden blir allt vanligare och allvarligare, vilket leder till aldrig tidigare skådade händelser, såsom skogsbränder i polcirkeln, allvarlig torka i Medelhavsområdet och Centraleuropa, aldrig tidigare skådade utbrott av barkborrar i Central- och Östeuropa, med förödande effekter för de europeiska skogarna. Inte bara klimatförändringarna, utan även förändrad markanvändning och skogsförvaltning har varit viktiga drivkrafter bakom den konstaterade fragmenteringen av skogarna och skogarnas ökade sårbarhet för klimatförändringar. Till följd av detta påverkas och kommer skogarnas ekonomiska livskraft att påverkas. Klimatförändringar och icke-klimatiska förändringar i skogar påverkar också skogarnas förmåga att tillhandahålla miljötjänster som rent vatten och luft, mat och fiber,_{koldioxidupptag,} kollager, erosionskontroll och tillhandahålla livsmiljöer för skogens biologiska mångfald. Enligt en färsk rapport från Europeiska miljöbyrån har dödligheten i trädkronor i Europa fördubblats sedan slutet av 1900-talet, vilket påverkar motsvarande 1 % av skogsarealen i EU-27 varje år. Detta ledde också till en betydande minskning av Europas skogssänka.

Enligt den europeiska klimatriskbedömningen är risken för den biologiska mångfalden och kolsänkorna till följd av skogsbrändernas ökade frekvens och intensitet, där södra Europa är en hotspot-region, och risken till följd av mer allvarliga och frekventa hot-dry-händelser och relaterade utbrott av insektsskadegörare de mest brådskande att ta itu med. Med tanke på de många ekosystemtjänster som skogarna tillhandahåller identifierades i bedömningen också risken för storskaliga kaskadeffekter från klimatutlöst skogsdöd.

Politisk ram

EU:s nya skogsstrategi för 2030 syftar till att skydda och återställa skogarna i Europeiska unionen. Syftet är att stödja skogarnas socioekonomiska funktioner, skydda och återställa EU:s skogsområde för att bekämpa klimatförändringarna och vända förlusten av biologisk mångfald. Strategin är inriktad på följande: effektiv övervakning genom den föreslagna lagen om skogsövervakning, ekonomiska incitament för skogsägare att förbättra EU-skogarnas kvantitet och kvalitet, främja hållbar skogsanvändning, utveckla färdigheter och ge människor möjlighet att utöva hållbart skogsbruk, återbeskogning och beskogning av skogar med biologisk mångfald genom att plantera 3 miljarder träd senast 2030. Det sista är en del av åtagandet att skydda och återställa naturen tillsammans med EU:s nya lag om restaurering av natur som antogs i slutet av 2023.

Som en del av den europeiska gröna given och EU:s nya strategi för biologisk mångfald fram till 2030 innehåller den nya skogsstrategin åtgärder för att stärka skyddet och återställandet av skogar, förbättra det hållbara skogsbruket och förbättra övervakningen och den effektiva decentraliserade planeringen av skogar i EU, främja deras multifunktionella roll och bidra till anpassningskraven.

Dessutom innehåller LULUCF-förordningen ett bindande åtagande om utsläppsminskningar för att säkerställa redovisning inte bara av skogar utan av all markanvändning (inklusive våtmarker senast 2026). Detta kommer att stödja skogsbrukare genom ökad synlighet för klimatfördelarna med träprodukter, som kan lagra koldioxid som binds från atmosfären och ersätta utsläppsintensiva material.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 ger en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för skogsbrukssektorn.

De senaste rönen sammanfattas i IPCC:s rapport AR6 WG II Climate Change 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet visar att de växande ohållbara markanvändningsmetoderna inverkar negativt på den biologiska mångfalden och ekosystemens förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna. De förväntade klimatförändringarna i kombination med ohållbara skogsbruksmetoder kommer att orsaka förlust och försämring av världens skogar. Riskerna för förlust av biologisk mångfald är måttliga till höga i skogsekosystemen. Anpassning för skogar omfattar bevarande, skydd, återställande samt hållbara skogsbruksmetoder. Att stärka kunskapsbasen anses vara avgörande för en hållbar skogsförvaltning med de ytterligare utmaningar som klimatförändringarna medför. Andra särskilda rapporter från IPCC (klimatförändringaroch mark och rapporten om global uppvärmning på 1,5 °C)visar på allvarliga konsekvenser för olika skogstyper och bedömer alternativ för hållbar markanvändning och skogsförvaltning.

Skogsinformationssystemet för Europa (FISE) är den gemensamma kontaktpunkten för data och information till stöd för skogsrelaterad politik i Europa. Den innehåller länkar, verktyg och andra resurser som är relevanta för att förbättra kunskapsbasen om skogarnas status och hälsa och för att förbättra skogarnas motståndskraft, inbegripet anpassning till klimatförändringar inom skogsbrukssektorn. Avsnittet Anpassning inom skogsbrukssektorn i Climate-ADAPT utgör en ingångspunkt till de mest relevanta kunskaperna, uppgifterna, verktygen och vägledningen för att genomföra anpassningsåtgärder på fältet. Forest Europe är också en viktig portal och resurs för de alleuropeiska processerna för dialog och samarbete, för skogspolitiken i Europa, inbegripet information om hållbart skogsbruk, för den alleuropeiska brandriskfaciliteten och för gröna jobb och skogsutbildning. Eurostat har också mycket alleuropeisk skogsstatistik tillgänglig per land.

Forest Forward-applikationen utvecklades också för att informera företagare och teknisk personal om klimatförändringarnas inverkan på fördelningen av värdefulla arter till skogsindustrin. Den använder data från Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) och andra Copernicustjänster kan användas för att utveckla skogsorienterade tillämpningar för att optimera skogsbruket och därmed sammanhängande ekonomisk verksamhet.

Flera fallstudier och rapportposter har nyligen publicerats på Climate-ADAPT för att beskriva vissa anpassningar av skogar i olika europeiska regioner (t.ex. för skogar i Medelhavsområdet och i den belgiska Sonianskogen). Se även de senaste rönen om de europeiska skogarnas förmåga att stödja den biologiska mångfalden och samtidigt avlägsna och lagra koldioxid från atmosfären eller riktlinjer för naturnära skogsbruk.

Flera nätverk och sammanslutningar har inrättats för att utbyta kunskap och koppla samman skogsbruksorganisationer och arbetstagare: Eriaff-nätverket för europeiska regioner för innovation, unionen för europeiska skogsbrukare, det europeiska skogsbrukshuset (av Confederation of European Forests Owners ), European State Forest Association , och European Agroforestry Federation. Dessutom bedriver Europeiska skogsinstitutet och Forest Europe forskning och ger politiskt stöd i skogsrelaterade frågor och kopplar kunskap till åtgärder.

Stöd till investeringar och finansiering

Den fleråriga budgetramen 2021–2027 är EU:s största långtidsbudget som någonsin finansierats, och tillsammans med Next Generation EU uppgår den till 1,8 biljoner euro. Syftet med den fleråriga budgetramen är att i) stödja moderniseringen av Europeiska unionen genom forskning och innovation, ii) främja klimatomställningen och den digitala omställningen, iii) förbättra beredskapen, återhämtningen och resiliensen. 30 % av EU:s budget kommer att användas för att bekämpa klimatförändringarna, med särskild uppmärksamhet på skyddet av den biologiska mångfalden. Det finns ekonomiskt stöd för skogsbruk i den gemensamma jordbrukspolitiken till exempel för beskogning, skapande av skogsmark, förebyggande av skogsskador genom bränder eller återställande av skadade skogar. Det finns också ett aktuellt stöddokument och vägledning om offentliga och privata betalningssystem för skogsekosystemtjänster.

Andra EU-finansieringskällor för anpassning till klimatförändringar inom skogsbrukssektorn finns tillgängliga genom Life-programmet för klimatåtgärder och landsbygdsutvecklingsfonderna med den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken. De andra europeiska struktur-och investeringsfonderna (ESI-fonderna),särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), inklusive Interreg Europa-programmet, kan komplettera dem.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

MRE för anpassning

Bättre skogsövervakning i hela Europa kommer att möjliggöra åtgärder mot gränsöverskridande hot från skadegörare, torka och skogsbränder som förvärras av klimatförändringarna och stödja efterlevnaden av överenskommen EU-lagstiftning. Därför har kommissionen föreslagit en ny EU-lag om skogsövervakning.  Det kommer att göra det möjligt att samla in och dela omfattande, aktuella och jämförbara skogsdata som erhållits från jordobservationsteknik och markmätningar för att stödja beslutsfattandet och genomförandet av politiken.