Hav och fiske

Hav och fiske

Huvudbudskap

• Klimatförändringarnas effekter på havsvattnet ackumuleras med andra antropogena påfrestningar både till havs och i kustområden, vilket redan påverkar fisket och det marina vattenbruket med förändrad avkastning och förändrade fiskeområden och målarter.  Dessutom förväntas intensifieringen av extrema händelser, med hårdare förhållanden på öppet hav, påverka alla sektorer inom den blå ekonomin.
• EU tar itu med dessa effekter genom att inrätta vetenskapliga informationsnav såsom Copernicus havstjänst och det europeiska nätverket för marin observation och datainsamling som kostnadsfria och öppna dataleverantörer för alla användare över hela världen. Det syftar också till att uppnå god miljöstatus i EU:s kust- och havsvatten genom att ta itu med anpassningen till klimatförändringarna genom ramdirektivet om en marin strategi och genom att utveckla och använda naturbaserade lösningar för marina och kustnära ekosystem.
• Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021–2027 stöder innovativa projekt som bidrar till ett hållbart utnyttjande och en hållbar förvaltning av akvatiska och maritima resurser, bland annat när det gäller anpassning till klimatförändringar.

Effekter och sårbarheter

Havsvatten blir varmare, surare och med minskad syrehalt, som en följd av den globala klimatförändringen. Vattenuppvärmning leder till att arters utbredning förändras och att fiskpopulationernas tillväxt och utbredning förändras. Havsförsurning kommer att påverka förmågan hos kalciumkarbonatutsöndrande arter (som blötdjur, planktoner och koraller) att producera sina skal eller skelett. Deoxygenation påverkar arternas rumsliga utbredning och, särskilt i slutna bassänger och flodmynningar, större och mer frekventa händelser av hypoxi och anoxi, vilket påverkar arternas överlevnad och försämrar ekosystemets hälsa. Klimatförändringarna ackumuleras med andra antropogena påfrestningar både till havs och i kustområden, med kombinerade effekter på marina ekosystem och viktiga ekosystemtjänster. Fisket och det marina vattenbruket påverkas redan av klimatförändringarna, med förändrad avkastning och förändrade fiskevatten och målarter.  Dessutom förväntas intensifieringen av extrema händelser, med hårdare förhållanden på öppet hav, påverka alla sektorer inom den blå ekonomin, såsom sjötransporter, hamnverksamhet och havsbaserad energiproduktion.

Politisk ram

EU:s strategi för klimatanpassning (2021) syftar till att förverkliga visionen om ett klimatresilient Europa 2050. Anpassningen kommer att bli smartare genom att överbrygga klyftan när det gäller klimatpåverkan och motståndskraft. Havsmätningar och havsobservationer kommer att stärkas liksom vetenskapliga informationsnav såsom Copernicus havstjänst och det europeiska nätverket för havsobservation och datainsamling (Emodnet)som kostnadsfria och öppna dataleverantörer för alla användare över hela världen. Anpassningen kommer att bli mer systematisk genom att man stärker kopplingen till den gemensamma fiskeripolitiken och andra EU-initiativ som stöder lokal anpassning och även uppmuntrar till större deltagande av lokala aktionsgrupper för fiske. Naturbaserade lösningars roll för marina och kustnära ekosystem ses som mångsidiga, icke-beklagliga och effektiva lösningar, även med potential för koldioxidbindning. Nya finansieringsinitiativ (inklusive Horisont Europa)kommer att göra anpassningen snabbare. Slutligen erkänner anpassningsstrategin, för att göra anpassningen internationell, behovet av att inkludera klimatförändringsöverväganden i framtida avtal för att skydda internationella resurser, såsom internationellt fiske och biologisk mångfald, även i områden utanför nationell jurisdiktion.

I maj 2021 antog kommissionen en ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU och ställde sig bakom principerna i den europeiska gröna given. Det erkänner de förödande effekterna av klimatförändringarna på oceaner och kuster och de kumulativa effekterna av ekonomisk verksamhet till havs. Det uppmuntrar företag att använda eller generera förnybara resurser, bevara marina ekosystem, minska föroreningar och öka motståndskraften mot klimatförändringar.

Dessutom har EU fastställt en ram för sektorsövergripande politik och sektorspolitik som är relevant för hållbar förvaltning och styrning av havet. EU:s integrerade havspolitik syftar till att tillhandahålla en mer enhetlig och samordnad strategi för havs- och sjöfartsfrågor, även med tanke på klimatförändringarna. Ramdirektivet om en marin strategi är den integrerade havspolitikens miljöpelare. Det fastställer en gemensam ram som kräver att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att uppnå och upprätthålla god miljöstatus i EU:s kust- och havsvatten. Enligt ramdirektivet om en marin strategi och vid utarbetandet av sina respektive nationella marina strategier måste medlemsstaterna, när så är lämpligt, specificera eventuella belägg för klimatförändringarnas effekter.

Den gemensamma fiskeripolitiken utgör grunden för EU:s fiskeripolitik. I den gemensamma fiskeripolitiken fastställs en uppsättning gemensamma regler som syftar till att säkerställa att fiske och vattenbruk är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara och att de utgör en källa till hälsosamma livsmedel för EU-medborgarna. Hållbart fiske, som genomförs genom den gemensamma fiskeripolitiken, är nödvändigt för att öka motståndskraften och genomföra den europeiska gröna given.

Förbättra kunskapsbasen

IPCC:s arbetsgrupp II:s rapport om klimatförändringar 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability, presenterar de senaste vetenskapliga rönen om klimatförändringarnas inverkan på fiske och vattenbruk och på deras produktivitet, även med fokus på de allt större svårigheterna att tillgodose mänskliga behov.

Analysen av klimatförändringarnas effekter i samband med den globala uppvärmningen till 1,5 °C jämfört med 2 °C på den marina biologiska mångfalden, fisket och ekosystemen och effekterna av den pågående globala uppvärmningen på havet och kryosfären beskrivs i två andra särskilda rapporter: IPCC:s särskilda rapport om en global uppvärmning på 1,5 °C och IPCC:s särskilda rapport om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat (SROCC).

Efter diskussionen inom ramen för SROCC lades de politiska rekommendationerna från Because the Ocean initiative’s Ocean for Climate Report och the Ocean & Climate Platform’sPolicy Recommendations fram vid FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCC COP25), som hölls i Madrid i december 2019. Denna partskonferens tillkännagavs av dess ordförande som en ”blå partskonferens” som erkänner de nära kopplingarna mellan klimatets hälsa och havens hälsa.

Den utmaning som klimatförändringarna innebär för fisket och vattenbruket samt anpassningsåtgärderna är kärnan i två FAO-rapporter: Global syntes av nuvarande kunskap, anpassnings- och begränsningsalternativ (2018) och Adaptiv förvaltning av fisket som svar på klimatförändringarna (2021).

Som en del av sin politik för den integrerade havspolitiken gör EU stora ansträngningar för att sammanföra marina data från olika källor (MarineKnowledge 2000). EMODNET ger tillgång till en mängd olika data, produkter och metadata som rör batymetri, geologi, livsmiljöer på havsbotten, kemi, biologi, fysik och mänsklig verksamhet. Copernicus havstjänst tillhandahåller dessutom regelbunden och systematisk referensinformation om tillståndet i de fysiska oceanerna och regionala haven, medan den europeiska havsatlasen delar en rad olika rumsliga uppgifter om Europas hav och kuster.

Marina skyddsområden är internationellt erkända som ett verktyg för att stödja både anpassning och begränsning. En översikt och framtidsutsikter för marina skyddsområden finns i Europeiska miljöbyråns rapport MPA networks in Europe's seas (2015). På grundval av ETC/ICM-studien Spatial Analysis of Marine Protected Area Networks in Europe's Seas offentliggjordes en briefing från Europeiska miljöbyrån (2018) om marina skyddsområden.

EU-finansierade projekt (t.ex. MPA-ADAPT och MPA-ENGAGE för Medelhavsområdet, Atlas för Atlanten) har gett betydande insikter om anpassningen till klimatförändringarna i denna fråga. Beslutsstödjande ramar och verktyg har utvecklats för att hjälpa beslutsfattare att anpassa sig. Verktyget för anpassningsstöd för öar utvecklades av SOCLIMPACT-projektet för att hjälpa beslutsfattare att utforma skräddarsydda strategier och planer för anpassning till klimatförändringar för sina öar. ClimeFish  beslutsstödsram innehåller beslutsstödsresurser och system med det övergripande målet att bidra till att säkerställa en hållbar fisk- och skaldjursproduktion mot bakgrund av klimatförändringarna.

Stöd till investeringar och finansiering

Den nya fleråriga budgetramen 2021–2027 tillhandahåller 30 % av sin budget för att bekämpa klimatförändringarna. Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021–2027 (EHFVF)stöder innovativa projekt som bidrar till ett hållbart utnyttjande och en hållbar förvaltning av akvatiska och maritima resurser och som också bidrar till att uppfylla målen i den europeiska gröna given, färdplanen för EU:s klimat- och miljöpolitik.

Life-programmet medfinansierar projekt som omfattar återställande av marina ekosystem och kustekosystem och ökad motståndskraft mot klimatförändringar. Det nya Horisont Europa omfattar tre pelare: Vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft och ett innovativtEuropa. Inom den andra pelaren är ett särskilt kluster (n.6) inriktat på livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö och omfattar hav och oceaner som forskningsområden. Nya möjligheter förväntas genom Mission Starfish 2030 ochRestore our Ocean and Waterssom syftar till att utveckla kunskap om, återställa och skydda våra hav och vatten senast 2030. JPI Oceans är en mellanstatlig plattform för långsiktigt samarbete som är öppen för alla EU-medlemsstater och associerade länder som investerar i havs- och sjöfartsforskning. Klimatförändringarna är ett strategiskt område i JPI Oceans strategi 2021–2025, inom ramen för sammanlänkade prioriterade områden för motståndskraftiga hav.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stöd till genomförandet

Farnet är den gemenskap av människor som genomför lokalt ledd utveckling inom ramen för EHFVF. Detta nätverk sammanför lokala aktionsgrupper för fiske, förvaltningsmyndigheter, medborgare och experter från hela EU för att arbeta med hållbar utveckling av fiske och kustområden. Inom ramen för EU:s anpassningsstrategi planeras ett större deltagande av regionala organ genom dessa grupper. I Farnets vägledning ”Forward-looking strategies for fisheries areas” rapporterades att lokala aktionsgrupper förfiske genom lokala projekt för att öka medvetenheten och stödja initiativ som främjar livsstilsförändringar som gynnar lokala och hållbara produkter och tjänster kan hjälpa samhällen att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna.

MRE för anpassning

Rapporten om den första genomförandecykeln för ramdirektivet om en marin strategi (2020) visar att EU:s ram för skydd av den marina miljön är en av de mest omfattande och ambitiösa i världen. Det måste dock stärkas för att man ska kunna ta itu med de dominerande påfrestningarna såsom överfiske och ohållbara fiskemetoder, plastskräp, överskott av näringsämnen, undervattensbuller, föroreningar och andra typer av miljöpåfrestningar. Även om klimatförändringarna rapporteras vara en av de viktigaste påfrestningarna på den marina miljön som lagts fram av medlemsstaterna, är viktiga frågor såsom havsförsurning i europeiska hav och effekterna av marina värmeböljor på den marina biologiska mångfalden inte väletablerade i övervakningssystemen på EU-nivå. Effektivt förvaltade marina skyddsområden ingår i åtgärdsprogrammet för nationella marina strategier, som syftar till att undvika förlust och försämring av arter och livsmiljöer, öka kustskyddet och ekosystemens motståndskraft mot globala förändringar.