Urban

Urban

Huvudbudskap

• Städer är sårbara för klimatförändringar på grund av sina geografiska egenskaper och en hög grad av bebyggda områden och ogenomträngliga ytor, vilket kan leda till högre lokala temperaturer och ökade översvämningar i städerna.
• Med förväntade temperaturökningar, mer extrema nederbördshändelser och den andel av stadsbefolkningen i EU som beräknas öka till över 83 % från 74 % för närvarande ökar städernas behov av att anpassa sig till dessa effekter.
• EU har flera politiska ramar för att öka motståndskraften hos europeiska städer och deras invånare, bland annat EU:s anpassningsstrategi och EU:s strategi för biologisk mångfald 2030. Den har också tagit fram flera initiativ för att förbättra kunskapen och tillgången till data om städernas sårbarhet och anpassningsförmåga, bland annat kartvisaren för stadsanpassning och Copernicus stadsatlas. och erbjuder ekonomiskt och tekniskt stöd till beslutsfattare och yrkesverksamma när det gäller att göra städer mer motståndskraftiga och anpassningsbara, t.ex. genom Horisont Europas ramprogram för forskning och innovation och verktyget för stöd till anpassning i städer.

Effekter och sårbarheter

I Europa bor mer än 74 % av befolkningen i stadsområden och detta beräknas öka till över 83 % fram till 2050. Europeiska städer och deras invånare måste anpassa sig och vara motståndskraftiga mot förändringar i sin miljö, väderförhållanden och extrema händelser som värmeböljor, vattenbrist, kraftiga regn med dagvattenavrinning, översvämningar och havsnivåhöjning orsakad av klimatförändringar. Långvariga klimatförändringar och extrema händelser kan öka de ekonomiska förlusterna, skada byggnader, minska folkhälsan, livskvaliteten och tillhandahållandet av grundläggande tjänster såsom transport, vatten, energi, bostäder, hälso- och sjukvård och sociala tjänster i stadsområden.

Städernas sårbarhet för klimatförändringar skiljer sig åt av många skäl, bland annat geografiskt läge och fysiska egenskaper. En utbredning av bebyggda områden och brist på grönområden leder till högre temperaturer i stadsområden (den så kallade urbana värmeöeffekten), medan en stor andel ogenomträngliga ytor minskar den naturliga dräneringen, vilket leder till allvarligare översvämningar i städerna under kraftiga regn.

Politisk ram

Den nya EU-strategin för klimatanpassning (2021) främjar beslutsfattande, nya investeringar och stadsplanering som är klimatinformerade och framtidssäkrade. I rapporten betonas också behovet av att undvika ”klimatblinda” beslut genom att registrera, samla in och dela uppgifter om klimatrelaterade risker och förluster mellan olika sektorer, däribland städer.

I EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 – Ge naturen större plats i våra liv – betonas att främjandet av sunda ekosystem, grön infrastruktur och naturbaserade lösningar systematiskt bör integreras i stadsplaneringen, även på offentliga platser, i infrastruktur och i utformningen av byggnader och deras omgivningar. Europeiska kommissionen uppmanar europeiska städer med minst 20 000 invånare att utarbeta ambitiösa planer för stadsförgröning. Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna genom teknisk vägledning och bidra till att mobilisera finansiering och kapacitetsuppbyggnad. För att underlätta detta arbete lanserades EU:s plattform för stadsförgröning inom ramen för ett nytt avtal om gröna städer med städer och borgmästare i nära samarbete med det europeiska borgmästaravtalet. En vägledning om miljöanpassningsplanen för städer (somfortfarande är under utarbetande)utarbetades i samarbete med Eurocities och Iclei, och ett utkast till verktygslåda för miljöanpassningsplanen för städer kommer att finnas tillgängligt.

Utöver EU:s politik tillhandahåller FN samt nationella och regionala regeringar en stödjande ram för stadsanpassning. Dessutom finns det olika stadsnätverk och sammanslutningar som är verksamma i Europa och som tillhandahåller kapacitetsuppbyggnad och stöd för stadsanpassning. Urban Adaptation Map Viewer on Climate-ADAPT ger en översikt över europeiska städer som deltar i olika anpassningsinitiativ.

Förbättra kunskapsbasen

IPCC:s arbetsgrupp II:s rapport om klimatförändringar 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet betonar att effekterna av klimatförändringar, i kombination med ytterligare urbanisering, kommer att öka svårighetsgraden av värmeböljor och risken för översvämningar och betonar vikten av att påskynda klimatresilient utveckling i städer.

Europeiska kommissionen gör stora ansträngningar för att förbättra kunskapsbasen genom systematisk insamling och delning av uppgifter. Alla data från EU:s vetenskapliga fyrar, t.ex. Copernicus, är fritt och öppet tillgängliga för alla användare i hela världen. Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) syftar till att tillhandahålla nyckelindikatorer för klimatförändringar till stöd för den europeiska anpassnings- och begränsningspolitiken. Urban Atlas tillhandahåller tillförlitliga och högupplösta markanvändningskartor för över 300 stora stadszoner (LUZ) i Europa.

Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport Urban adaptation in Europe (2020) ger en aktuell faktabas om anpassningsplanering och anpassningsåtgärder i Europa i ett lokalt sammanhang. En annan färsk rapport från EEA – Financing urban adaptation to climate change (2017) tar upp utmaningen att finansiera anpassningsåtgärder.

I den interaktiva kartvisaren för stadsanpassning presenteras uppgifter om nuvarande och förväntade klimatrisker som påverkar europeiska städer och om städernas sårbarhet och anpassningsförmåga. Den kombinerar data från olika källor. Det gör det möjligt för städer att utforska sina egna och andras klimatrisker, liksom de anpassningsinitiativ som europeiska städer deltar i.

En särskild ingångssida ger tillgång till all relevant kunskap, data, verktyg och vägledning om klimatanpassning på stadsnivå/lokal nivå.

EU-kommissionen lanserade 2020 en webbplats om marknaden för smarta städer. Syftet med webbsidorna är att sammanföra städer, industrier, små och medelstora företag, investerare, forskare och andra aktörer inom smarta städer för att dela med sig av sina projektidéer och utforska samarbetsmöjligheter.

Europeiska kommissionen har lanserat klimatpakten som en del av den europeiska gröna given, som ger människor, samhällen och organisationer möjlighet att delta i klimatåtgärder i hela Europa.

På webbplatsen för Intelligent Cities Challenge (ICC) finns information om EU-kommissionens initiativ som hjälper 136 städer att använda avancerad teknik för att leda den intelligenta, gröna och socialt ansvarsfulla återhämtningen.

Europeiska kommissionen har inrättat flera finansieringsprogram för forskning och innovation för att vidareutveckla kunskaperna om stadsanpassning. Kunskapsutbytesevenemang för städer anordnas för att utbyta erfarenheter och lära av varandra, t.ex. European Urban Resilience Forum.

Stöd till investeringar och finansiering

EU:s ramprogram för forskning och innovation (2021–2027) Horisont Europa omfattar fem viktiga uppdrag som syftar till att ta itu med stora utmaningar på hälso-, klimat- och miljöområdet. EU:s  misson on Adaptation to Climate Change tar upp anpassning på lokal nivå, även i städer. Uppdraget om klimatneutrala och smarta städer syftar till att stödja, främja och visa upp 100 europeiska städer i deras systemomvandling till klimatneutralitet senast 2030 och göra dessa städer till innovationsnav för alla städer, vilket gynnar livskvaliteten och hållbarheten i Europa.

Regioner och lokala myndigheter i länder som är associerade till Horisont Europa eller i länder som förhandlar om associering till Horisont Europa kan delta i uppdragsåtgärderna. Företag kan också vara berättigade att delta, till exempel som innovatörer som tillhandahåller innovativa lösningar eller klimattjänster. Finansieringsmöjligheter finns på finansierings- och anbudsportalen, särskilt inom ramen för Horisont Europas arbetsprogram 2023–2024.

Den europeiska gröna given innehåller en handlingsplan som beskriver de investeringar som behövs och de finansieringsverktyg som finns tillgängliga för att uppnå klimatneutralitet 2050 i Europa. EU kommer också att ge ekonomiskt stöd och tekniskt bistånd för att hjälpa dem som påverkas mest av övergången till en grön ekonomi.

Europeiska kommissionen samordnar forskning och investeringar om motståndskraft mot klimatförändringar i städer mellan medlemsstaterna och finansierar stadsspecifik klimatförändringsforskning genom samprogrammerade, samfinansierade och institutionaliserade ansökningsomgångar inom ramen för Horisont Europa-programmet. Climate-KIC syftar till att utveckla lovande klimatinnovationer och få ut dem på marknaden. Den har både anpassning och hållbar stadsutveckling bland sina teman. Europeiska innovationsrådet inom ramen för Horisont Europa stöder innovationer och kopplar samman regionala och nationella innovationsaktörer. Dessutom har Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum samt Espon 2020- och Cost-programmen tagit itu med städernas motståndskraft och anpassning.

Enligt Europeiska regionala utvecklingsfonden ska minst 5 % av medlen anslås till hållbar stadsutveckling. Det finansierar också Interreg-samarbetsprogram för gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete som behandlar stadsanpassning i sina ansökningsomgångar.

Europeiska investeringsbanken överväger anpassning inom finansiering för integrerad, hållbar stadsförnyelse via sitt Jessica-program. Finansieringsmekanismen för naturkapital kan användas för att finansiera naturbaserade anpassningsåtgärder och instrumentet för privat finansiering för energieffektivitet gör det möjligt för lokala banker i EU:s medlemsstater att utfärda lån för energieffektivitetsåtgärder.

I den interaktiva finansieringsguiden för borgmästaravtalet samlas information om olika finansieringsinitiativ som är öppna för städer och som förvaltas av Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och viktiga finansinstitut som Europeiska investeringsbanken.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stöd till genomförandet av anpassningen

EU:s borgmästaravtal för klimat och energi samlar lokala och regionala myndigheter som frivilligt åtagit sig att uppnå och överträffa EU:s klimat- och energimål. De erbjuder tekniskt och metodologiskt stöd till lokala och regionala myndigheter för planering och genomförande av klimatanpassningsstrategier. Nästan 9 000 städer i hela EU har anslutit sig till initiativet.

Verktyget för stöd till anpassning i städer, som en del av borgmästaravtalets kunskapsbas, hjälper lokala aktörer som arbetar med anpassning att planera och genomföra sina anpassningsåtgärder genom att stödja hela anpassningscykeln, från att få politiskt stöd till att bedöma risker och sårbarheter, utforma en strategi och handlingsplan, finansiera åtgärder och övervaka och utvärdera deras resultat.

Stadsplanering och fysisk planering är viktiga åtgärder för att förbättra klimatpåverkan - till exempel utveckling av stadsomfattande grön infrastruktur eller naturbaserade lösningar. EU stöder hållbar markanvändningsplanering. För att hjälpa städer att vidareutveckla sina strategier för grön infrastruktur har Europeiska miljöbyrån tagit fram ett antal indikatorer för geografiska beteckningar med interaktiv karta.

Urban Innovative Actions är ett EU-initiativ som ger stadsområden i hela Europa resurser för att testa nya och obeprövade lösningar för att ta itu med urbana utmaningar. Urbact-programmet hjälper EU:s städer att samarbeta och utveckla integrerade lösningar på alla urbana utmaningar som de står inför, inklusive klimatförändringar och anpassning. C40 Vägledning för riskbedömning av klimatförändringar hjälper städer att genomföra en riskbedömning av klimatförändringar. Icleis riktlinjer för hantering av europeisk motståndskraft erbjuder stöd, t.ex. teknisk personal som arbetar med klimatanpassning och genomförande av motståndskraft i städer. Partnerskapet för klimatanpassning som en del av EU-agendan för städer är det bästa sättet att omsätta städernas behov i konkreta åtgärder.

Dessutom erkänns den viktiga roll som ekosystembaserad anpassning spelar för att öka den lokala motståndskraften i stadsnätverk som rör de europeiska kommunerna, t.ex. kampanjen Making cities resilient (UNDRR), de årliga konferenserna om motståndskraftiga städer (Local Governments for Sustainability, Iclei) och nätverket för motståndskraftiga städer.