1.4 Insamling av information

1.4 Insamling av information

Utvecklingen av anpassningspolitiken bör bygga på evidens och gedigen information och kunskap. När man börjar planera för anpassning bör all potentiellt relevant information samlas in. Detta inbegriper följande:

• identifiera befintligt arbete med nuvarande och potentiella framtida klimatrelaterade effekter och risker,
• pågående anpassningsrelevant verksamhet
• exempel på god praxis inom eller utanför landet.

I. Identifiera befintligt arbete med nuvarande och framtida klimatrelaterade effekter och risker

En första genomgång av det befintliga arbetet med möjliga klimatförändringsrelaterade effekter på kort, medellång och lång sikt bör göras. På global nivå har IPCC utarbetat AR6  som behandlar den mest aktuella fysiska förståelsen av klimatsystemet och klimatförändringarna och samlar de senaste framstegen inom klimatvetenskap. Den första europeiska klimatriskbedömningen (EUCRA)är en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. Den identifierar 36 klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa.

Europeiska miljöbyrån tar fram ett stort antal indikatorer som beskriver observerade och prognostiserade klimatförändringar och deras effekter i Europa. Europeiska miljöbyråns rapport Europe's changing climate hazards – an index-based interactive EEA report ger dessutom en användbar översikt över miljöbyråns indikatorer samt ytterligare information om det politiska sammanhanget. En tillförlitlig och användarorienterad leverantör av klimattjänster är Copernicus klimatförändringstjänst (C3S). C3S ger tillgång till information om tidigare, nuvarande och framtida klimattillstånd i Europa. I synnerhet tillhandahåller Climate Data Store (CDS) skräddarsydda tjänster för specifika offentliga eller kommersiella behov. Europeiska miljöbyråns portal för klimatpåverkan och klimatberedskap visar genom interaktiva kartor och diagram hur värmeböljor, översvämningar, torka och skogsbränder i allt högre grad påverkar Europa och visar exempel på beredskap. European Climate Data Explorer är ett grafiskt användargränssnitt som ger interaktiv tillgång till många klimatindex från C3S Climate Data Store på ett lättanvänt sätt. Dessutom erbjuder C3S årliga klimatrapporter, klimatbulletiner samt pilotstudier om klimatkonsekvensbedömning för utvalda sektorer genom sitt sektoriella informationssystem (SIS). Specifikt för klimatpåverkan på människors hälsa och välbefinnande samlar de en mängd relevanta resurser.

Risk Data Hub (RDH) vid Disaster Risk Management Knowledge Centre (DRMKC) är en plattform som är utformad för att centralisera och standardisera data om risker, skador och förluster på alleuropeisk nivå.

Europeiska observatoriet för klimathälsa kan stödja med information under olika faser av den politiska cykeln, bland annat genom att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera hälsorelaterade anpassningsstrategier och anpassningsplaner.

Dessutom utvärderar Gemensamma forskningscentrets (GFC) serie av Peseta-projekt (Peseta I, II, III och IV) möjliga biofysiska och ekonomiska konsekvenser av framtida klimatförändringar för Europa.

Denna granskningsfas bör också ta hänsyn till resultaten av projekt och studier som är inriktade på specifika sektorer som jordbruk, skogsbruk, vattenförvaltning, fiske, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, hälsa, energi, turism, transport, byggande/byggnader, ekonomi/industri, civilskydd/katastrofriskreducering, fysisk planering/planering av markanvändning och sociala frågor. Sektorssammanslutningar, konsultföretag eller enskilda offentliga organ ska utföra sektorsanalyser. Tidigare natur-, väder- och klimatrelaterade händelser och katastrofer dokumenteras i flera internationella databaser, såsom EM-DAT eller DesInventar. På grund av tröskelvärden i rapporteringen har de dock sina begränsningar. Försäkringssektorn, särskilt återförsäkringsföretagen, upprätthåller också risk- och riskdatabaser. Europeiska miljöbyrån upprätthåller en indikator och en resultattavla som bygger på NatCatSERVICE och CATDAT (RiskLayer) på årsbasis.

Denna breda första översikt kommer att bidra till att sätta igång processen och utveckla ett argument för anpassning och ge en grund för en mer djupgående analys i ett senare skede. Dessutom stöder det främjandet av diskussionen om anpassningspolitiska relevanta aspekter såsom mål, prioriterade sektorer, utsatta grupper osv.

II. Identifiera pågående aktiviteter med relevans för anpassning

Anpassning bör inte ske isolerat. Relevanta instrument och pågående anpassningsrelaterade åtgärder (även om de eventuellt inte genomförs under rubriken ”anpassning”) bör identifieras, t.ex. katastrofriskreducering och katastrofhantering, skydd av den biologiska mångfalden eller fysisk planering/fysisk planering. Dessutom bör befintliga sektoriella eller regionala anpassningsstrategier/anpassningsplaner i landet samt transnationella och europeiska anpassnings- och anpassningsrelevanta verksamheter identifieras.

Detta kan göras i nära samarbete med kollegor från andra myndigheter och berörda parter med följande vägledande frågor för att hjälpa till att identifiera pågående verksamhet som är relevant för anpassning:

• Har de redan konfronterats med klimatförändringar eller anpassning?
• Känner de till kunskapsplattformar på nätet, regelbundna nyhetsbrev om anpassning, studier eller projekt om klimatförändringar eller anpassning från andra källor (universitet, andra forskningsinstitutioner, ministerier, andra länder osv.) som är viktiga?
• Finns det redan åtgärder som bidrar till anpassningen, även om de inte specifikt identifieras eller betecknas som anpassningsåtgärder?
• Har riktade anpassningsrelevanta åtgärder redan genomförts?
• Finns det befintliga rapporteringsaktiviteter, verktyg, strategier, processer osv. som är viktiga eller kan användas för anpassning till klimatförändringar?
• Vilka befintliga nätverk eller initiativ är relevanta för anpassning och hur kan de användas eller utnyttjas för anpassning?

En översikt över landsspecifika åtgärder på området klimatanpassning finns på Climate-ADAPT:s landssidor.

III. Utforska god praxis inom eller utanför landet

Anpassningsmetoder som fungerar bra på ett område kan potentiellt överföras för att ta itu med liknande utmaningar på andra områden med tanke på specifika sammanhang. Utförandet av enskilda åtgärder kan dock bero på problemets omfattning och den specifika omfattningen av genomförandet. Att använda befintlig information om de senaste anpassningsmetoderna och erfarenheterna (dvs. fallstudier av klimat-ADAPT)kan också optimera enskilda resurser och ansträngningsförvaltning. En översikt över nationella onlineportföljer med fallstudier finns också på Climate-ADAPT.

Ytterligare resurser

• Europeiska klimatdatautforskaren
• Europeisk klimatriskbedömning
• Copernicus klimatförändringstjänst (C3S)
• Klimatdatalager (CDS)
• Studie om anpassningsmodellering
• Riskdatacentral (RDH)
• Klimatinformation