Kustområden

Kustområden

Huvudbudskap

• Klimatförändringarna förväntas få allvarliga konsekvenser för kustområdena, särskilt på grund av stigande havsnivåer, stormar och stormfloder, men också på grund av saltvattenintrång i kustekosystemen, höjda vattentemperaturer och havsförsurning. I slutändan kan dessa effekter orsaka förlust av flera ekosystemtjänster som tillhandahålls av kustområden, av miljömässigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt värde för många intressenter och ekonomiska sektorer.
• EU:s politiska ram för att hantera klimatförändringarnas effekter på kustområden omfattar övergripande instrument, såsom integrerad förvaltning av kustområden och fysisk planering i kust- och havsområden. Andra EU-direktiv som är direkt relevanta för att göra kustområdena klimattåliga är översvämningsdirektivet och ramdirektivet om en marin strategi.
• Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt i ramdirektivet för vatten skulle eventuellt kunna erbjuda framtida alternativ för att mäta framstegen med anpassningen i kustområden på EU-nivå.

Effekter och sårbarheter

Klimatförändringarna förväntas få allvarliga konsekvenser för kustområdena, särskilt på grund av stigande havsnivåer och förändringar i frekvensen och omfattningen av allvarliga stormar och relaterade stormvågor. Detta kan orsaka översvämningar, kusterosion och förlust av låglänta områden med livsmiljöer av högt miljövärde samt mänskliga bosättningar och infrastrukturer. Höjningen av havsnivån kommer också att medföra eller öka risken för saltvattenintrång, vilket ytterligare äventyrar kustekosystemen. Dessutom kommer förväntade höjningar av vattentemperaturen och havsförsurningen att bidra till en omstrukturering av kustekosystemen, med effekter på havscirkulationen och den biogeokemiska cykeln. I slutändan kan dessa effekter orsaka förlust av flera ekosystemtjänster som tillhandahålls av kustområden, av miljömässigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt värde för många intressenter och ekonomiska sektorer.

Effekterna av klimatförändringarna förvärrar de problem som kustområdena redan står inför, på grund av den ökande urbaniseringen av kusterna och förekomsten av infrastruktur och många mänskliga aktiviteter, både på land och till havs. Sådana icke-klimatrelaterade drivkrafter samverkar med klimatrelaterade drivkrafter som avgör den övergripande sårbarheten hos naturliga och mänskliga system i kustområden.

Politisk ram

I EU:s strategi för klimatanpassning från 2021 erkänns, för att göra anpassningsprocessen smartare, vikten av att överbrygga klyftan när det gäller klimatpåverkan och motståndskraft inom alla sektorer, inbegripet kustområden. Inom ramen för målet att göra anpassningen mer systemisk främjar anpassningsstrategin naturbaserade lösningar och ekosystembaserade strategier som viktiga åtgärder för att upprätthålla sunda ekosystem mot hoten från klimatförändringarna. För kustområden innebär detta till exempel återställande av våtmarker och kustekosystem. I dessa strategier används blågrön infrastruktur som multifunktionella och ”no-regret” effektiva lösningar som stärker kustförsvaret mot klimatförändringarnas effekter. Fördelarna med koldioxidupptag från återställda kust- och havsekosystem erkänns också i strategin. I detta avseende främjar kommissionen nya certifieringsmekanismer som kommer att möjliggöra en robust övervakning och kvantifiering av de klimatfördelar med koldioxidupptag som många naturbaserade ekosystem erbjuder i kustområden.

EU:s sektorsövergripande politik och instrument som är relevanta för kustområdenas klimatresiliens omfattar integrerad förvaltning av kustområden och fysisk planering i kust- och havsområden.

Den integrerade förvaltningen av kustområden främjar en strategisk och integrerad strategi för förvaltning av kustområden som syftar till att dra nytta av synergier och utjämna inkonsekvenser mellan olika politikområden och sektorer. Den strategi som krävs enligt EU:s rekommendation från 2002 om integrerad förvaltning av kustområden omfattar den övergripande principen om en ekosystemansats för att bevara kusternas integritet och funktion mot de hot som klimatförändringarna utgör. I 2014 års EU-direktiv om fysisk planering i kust- och havsområden rekommenderas medlemsstaterna att ta hänsyn till samspelet mellan land och hav vid utvecklingen av sin fysiska planering i kust- och havsområden och att ta hänsyn till långsiktiga förändringar till följd av klimatförändringarna i den övergripande planeringsprocessen.

Andra EU-direktiv som är relevanta för en hållbar förvaltning av kustområden mot bakgrund av anpassningen till klimatförändringarna är följande:

• Översvämningsdirektivet,  som behandlar bedömning och hantering av översvämningsrisker i vattendrag och kuster i förhållande till klimatvariationer och klimatförändringar.
• Ramdirektivet om en marin strategi som fastställer en gemensam ram inom vilken medlemsstaterna är skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå och upprätthålla god miljöstatus i EU:s kust- och havsvatten senast 2020 och för att skydda den resursbas som havsrelaterade ekonomiska och sociala verksamheter är beroende av.

Dessa direktiv måste genomföras i överensstämmelse med kraven i ramdirektivet för vatten, som fastställer en gemensam ram för skydd av inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten.

Förbättra kunskapsbasen

IPCC:s arbetsgrupp II:s rapport om klimatförändringar 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet beskriver den nuvarande förståelsen av klimatförändringarnas effekter på kustområden, deras ekosystem och biologiska mångfald samt möjliga anpassningsalternativ, deras genomförbarhet och gränser.

Tidigare bedömdes i den särskilda rapporten om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat och IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C hur havet och kryosfären förväntas förändras med den pågående globala uppvärmningen, de risker och möjligheter som dessa förändringar medför för ekosystem och människor samt alternativ för begränsning, anpassning och styrning för att minska framtida risker.

Den europeiska havsatlasen är ett webbaserat verktyg som ger interaktiv och diversifierad information om naturliga och socioekonomiska särdrag i Europas kust- och havsregioner. Den innehåller också information om projekt för integrerad förvaltning av kustområden som ingår i det tidigare Ourcoast-initiativet.

Data och modeller för den globala extrema havsnivån som stöder resultaten av de senaste studierna om kustöversvämningar finns tillgängliga i LISCoAsT-databasen (Large scale Integrated Sea-level and Coastal Assessment Tool) i Gemensamma forskningscentrumets datakatalog. GFC drev också Peseta-projekten, där klimatförändringarnas inverkan på kustsystemen omfattades sedan Peseta I 2009.

Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) stöder EU:s politik för anpassning och begränsning genom att tillhandahålla konsekvent och tillförlitlig information om klimatförändringar. Tjänsten gör det möjligt för användare att få tillgång till exempel på verkliga tillämpningar av dess klimatdatalager för flera sektorer, däribland kustområden, som visar hur klimatdata kan nås, omvandlas och göras relevanta för att hantera specifika klimatutmaningar och klimatrelaterat beslutsfattande.

EEA:s indikator Extrema havsnivåer och översvämningar i kustområden visar den förväntade förändringen av frekvensen av översvämningar i Europa enligt två olika scenarier, vilket kräver att kustskydd planeras på lokal eller regional nivå.

Ett antal forskningsprojekt som stöds av olika EU-program har dessutom bidragit med kunskap om kustområden (t.ex. Fair). Inom ramen för det europeiska forskningsområdet för klimattjänster syftar ECLISEA till att främja kustklimatforskningen om havsytedynamiken över Europas kuster och hav, genom att ta fram rekommendationer och bästa praxis om kustklimatets och kustpåverkansaspekterna.INSeaPTION syftar till att tillsammans med användarna utforma och utveckla kustklimattjänster på grundval av den senaste havsnivåhöjningen, påverkan, anpassning och tvärvetenskaplig vetenskap.

Flera EU-finansierade projekt bidrog till att påvisa potentialen hos NbS för begränsning av översvämningar och kusternas motståndskraft (t.ex. SARCC, ADAPTA BLUES, ADAPTO), vilket gav en betydande kunskaps- och evidensbas om detta ämne, med forskningsinsatser som är särskilt inriktade på småskaliga insatser. RECONECT syftar till att snabbt förbättra den europeiska referensramen för NbS för hydrometeorologisk riskminskning genom att demonstrera, hänvisa till, utöka och utnyttja storskaliga NbS i landsbygds- och naturområden, inklusive kustområden.

Stöd till investeringar och finansiering

EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 uppgår till 1,21 biljoner euro med ytterligare 807 miljarder euro från nästa generation av EU:s återhämtningsinstrument. 30 % av denna budget är öronmärkt för verksamhet som bidrar till klimatmålen.

De viktigaste EU-instrument som finns tillgängliga för att stödja anpassningen är följande:

• Life-programmet stöder både projekt för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och omfattar även frågor som rör kustområden.
• Horisont Europa omfattar följande uppdrag: ”Anpassningtill klimatförändringar”för att hjälpa minst 150 europeiska regioner och samhällen att bli klimattåliga senast 2030 och ”Återställavåra hav och vatten senast 2030”.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stöd till genomförandet

Kuststäder och lokala myndigheter har betydande befogenheter när det gäller politik och bestämmelser för markanvändning, så att EU-initiativ och globala initiativ (plattformar och nätverk) som kopplar samman lokala myndigheter kan stödja genomförandet av anpassningsåtgärder. Initiativ som borgmästaravtalet för energi och klimat och C40 (inklusive kust- och deltastäder) kopplar samman lokala myndigheter runt om i världen för att samarbeta för hållbara åtgärder mot klimatförändringarna.

Plattformen för europeiska åtgärder för bevarande av naturligt vatten stöder genomförandet av den europeiska miljöpolitiken för grön infrastruktur som ett sätt att bidra till integrerade mål för bevarande och återställande av natur och biologisk mångfald. NWRM-plattformen omfattar ett brett spektrum av lösningar och fallstudier, varav vissa också är relevanta för kustområden.

MRE för anpassning

I översvämningsdirektivet understryks att klimatförändringarna leder till större sannolikhet för och negativa effekter av översvämningshändelser, och medlemsstaterna uppmanas att ta itu med klimatförändringarna i sina preliminära bedömningar av översvämningsrisker och planer för hantering av översvämningsrisker och att ta itu med sannolika effekter av klimatförändringarna på förekomsten av översvämningar i översynerna av sina planer för hantering av översvämningsrisker. Med tanke på stigande havsnivåer och den sannolikt ökande risken för stormfloder förväntas översvämningar få allt större konsekvenser i kustområden. Enligt den senaste europeiska översikten över planer för hantering av översvämningsrisker beaktade 24 av 26 medlemsstater åtminstone vissa aspekter av klimatförändringarna i sina planer för hantering av översvämningsrisker och tio tillhandahöll starka belägg för att klimatförändringarnas effekter beaktades. Endast ett fåtal medlemsstater beskrev dock metoder för att kontrollera åtgärdernas effektivitet mot bakgrund av klimatförändringsscenarier, medan flera medlemsstater identifierade åtgärder för att hantera klimatförändringarna med en ”no-regret”-strategi.

Klimatförändringar, med hänsyn till översvämningar, ingår också i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt i vattendirektivet - som också omfattar kustvatten - tillsammans med bedömningen av påverkan från klimatförändringar. I en europeisk översikt över de andra förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt nämns att endast en tredjedel av medlemsstaterna har vidtagit särskilda åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringarna.