Kustområden

Huvudbudskap

• Klimatförändringarna förväntas få allvarliga konsekvenser för kustområden, särskilt på grund av stigande havsnivåer, stormar och stormvågor, men även för saltvattenintrång i kustekosystem, ökade vattentemperaturer och havsförsurning. I slutändan kan dessa effekter leda till förlust av flera ekosystemtjänster som tillhandahålls av kustområden, av miljömässigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt värde för många berörda parter och ekonomiska sektorer.
• EU:s politiska ram för att hantera klimatförändringarnas effekter på kustområden omfattar övergripande instrument, såsom integrerad förvaltning av kustområden och fysisk planering i kust- och havsområden. Andra EU-direktiv som är direkt relevanta för att göra kustområdena klimattåliga är översvämningsdirektivet och ramdirektivet om en marin strategi.
• Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt i ramdirektivet för vatten skulle potentiellt kunna erbjuda framtida alternativ för att mäta framstegen med anpassningen i kustområden på EU-nivå.

Konsekvenser, sårbarheter och risker

Ufuk Turpcan, Climate Change PIX /EEA

Klimatförändringarna förväntas få allvarliga konsekvenser för kustområdena på grund av stigande havsnivåer samt förändringar i frekvensen och omfattningen av allvarliga stormar och relaterade stormar. Detta kan orsaka översvämningar, kusterosion och förlust av låglänta områden som hyser livsmiljöer med högt miljövärde samt mänskliga bosättningar och infrastrukturer. Havsnivåhöjningen kommer också att leda till eller öka risken för saltvattenintrång, vilket ytterligare äventyrar kustekosystemen. De förväntade höjningarna av vattentemperaturen och havsförsurningen kommer dessutom att bidra till en omstrukturering av kustekosystemen, med effekter på havscirkulationen och den biogeokemiska cykeln. Skadliga algblomningar har ökat under de senaste årtiondena i kustområden som svar på eutrofiering i kombination med klimatförändringar. I slutändan kan dessa effekter leda till förlust av flera ekosystemtjänster som tillhandahålls av kustområden, av miljömässigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt värde för många berörda parter och ekonomiska sektorer.

Klimatförändringarnas effekter förvärrar de problem som kustområdena redan står inför, på grund av den ökande urbaniseringen av kusterna och förekomsten av infrastruktur och många olika mänskliga verksamheter, både på land och till havs. Sådana icke-klimatpåverkande faktorer samverkar med klimatpåverkande faktorer som avgör den övergripande sårbarheten hos naturliga och mänskliga system i kustområden.

Enligt den europeiska klimatriskbedömningen (Eucra) kräver de mest brådskande åtgärderna risken för kustöversvämningar för befolkning, infrastruktur och ekonomisk verksamhet och risken för kusterosion och översvämning av kustekosystem. Andra relevanta risker är risken för uppkomsten av skadliga algblomningar och patogener för människors hälsa, risken för energiavbrott på grund av skador på energitransport- eller lagringsinfrastruktur till följd av översvämningar i kustområden och risken för omfattande störningar av kust- och havstransporter. Kustregioner identifieras i EUCRA som hotspot-regioner eftersom de är utsatta för flera klimatrisker.

Politisk ram

I EU:s strategi för klimatanpassning från 2021 erkänns vikten av att överbrygga klyftan i fråga om klimatpåverkan och motståndskraft i alla sektorer, inbegripet kustområden, för att göra anpassningsprocessen smartare. Inom ramen för målet att göra anpassningen mer systemisk främjar anpassningsstrategin naturbaserade lösningar och ekosystembaserade strategier som viktiga åtgärder för att upprätthålla sunda ekosystem mot hoten från klimatförändringarna. För kustområden innebär detta till exempel att våtmarker och kustekosystem återställs. I dessa strategier används blågrön infrastruktur som multifunktionella och ”no-regret”-effektiva lösningar som stärker kustförsvaret mot klimatförändringarnas effekter. De fördelar i form av koldioxidupptag som återställda kustekosystem och marina ekosystem ger erkänns också i strategin. I detta avseende främjar kommissionen nya certifieringsmekanismer som kommer att möjliggöra robust övervakning och kvantifiering av de klimatfördelar med koldioxidupptag som många kustnära områden erbjuder.

EU:s sektorsövergripande politik och instrument som är relevanta för kustområdenas klimatresiliens omfattar integrerad förvaltning av kustområden och fysisk planering i kust- och havsområden.

ICZM främjar en strategisk och integrerad strategi för förvaltning av kustområden som syftar till att dra nytta av synergier och utjämna inkonsekvenser mellan olika politikområden och sektorer. Det strategiska tillvägagångssätt som krävs enligt EU:s rekommendation från 2002 om integrerad förvaltning av kustområden omfattar den övergripande principen om en ekosystembaserad strategi för att bevara kusternas integritet och funktion mot de hot som klimatförändringarna utgör. I 2014 års EU-direktiv om fysisk planering i kust- och havsområden rekommenderas medlemsstaterna att ta hänsyn till samspelet mellan land och hav vid utvecklingen av sin fysiska planering i kust- och havsområden och att beakta långsiktiga förändringar till följd av klimatförändringar i den övergripande planeringsprocessen.

Andra EU-direktiv som är relevanta för en hållbar förvaltning av kustområden mot bakgrund av anpassningen till klimatförändringarna är följande:

• Översvämningsdirektivet, som behandlar bedömning och hantering av översvämningsrisker i vattendrag och kuster med avseende på klimatvariationer och klimatförändringar.
• Ramdirektivet om en marin strategi som fastställer en gemensam ram inom vilken medlemsstaterna är skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå och upprätthålla en god miljöstatus i EU:s kustvatten och marina vatten senast 2020 och för att skydda den resursbas som havsrelaterade ekonomiska och sociala verksamheter är beroende av.

Dessa direktiv måste genomföras i överensstämmelse med kraven i ramdirektivet för vatten, som fastställer en gemensam ram för skydd av inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 innehåller en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för kustområdena.

IPCC:s sjätte arbetsgrupps rapport Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability beskriver den nuvarande förståelsen av klimatförändringarnas effekter på kustområden, deras ekosystem och biologiska mångfald, samt möjliga anpassningsalternativ, deras genomförbarhet och begränsningar.

Tidigare bedömdes i den särskilda rapporten om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat och IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C hur havet och kryosfären förväntas förändras med den pågående globala uppvärmningen, de risker och möjligheter som dessa förändringar medför för ekosystem och människor samt begränsnings-, anpassnings- och styrningsalternativ för att minska framtida risker.

Den europeiska havsatlasen är ett webbaserat verktyg som tillhandahåller interaktiv och diversifierad information om naturliga och socioekonomiska särdrag i Europas kust- och havsregioner. Den innehåller också information om ICZM-projekt som ingår i det tidigare OURCOAST-initiativet.

Data och modeller för globala extrema havsnivåer till stöd för resultaten av de senaste studierna om kustöversvämningar finns i databasen LISCoAsT (Large scale Integrated Sea-level and Coastal Assessment Tool) i Gemensamma forskningscentrumets datakatalog. JRC drev också Peseta-projekten, där klimatförändringarnas inverkan på kustsystemen omfattades sedan Peseta I 2009.

Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) stöder EU:s anpassnings- och begränsningspolitik genom att tillhandahålla konsekvent och tillförlitlig information om klimatförändringar. Tjänsten gör det möjligt för användare att få tillgång till exempel på verkliga tillämpningar av dess klimatdatalager för flera sektorer, inbegripet kustområden, som visar hur klimatdata kan nås, omvandlas och göras relevanta för att hantera specifika klimatutmaningar och klimatrelaterat beslutsfattande.

EEA-indikatorn Extrema havsnivåer och kustöversvämningar visar den förväntade förändringen i frekvensen av översvämningar i Europa enligt två olika scenarier, vilket kräver att kustskydd planeras på lokal eller regional nivå.

Ett antal forskningsprojekt som stöds av olika EU-program har dessutom bidragit med kunskap om kustområden (t.ex. Fair). Inom ramen för det europeiska forskningsområdet för klimattjänster syftar ECLISEA till att främja kustklimatvetenskap om havsytedynamik över de europeiska kusterna och haven och ta fram rekommendationer och bästa praxis om kustklimat- och kustkonsekvensaspekter.INSeaPTION syftar till att tillsammans med användarna utforma och utveckla kustklimattjänster baserade på toppmodern havsnivåhöjning, inverkan, anpassning och tvärvetenskaplig vetenskap.

Flera EU-finansierade projekt bidrog till att visa på potentialen hos naturbaserade system för begränsning av översvämningar och kustresiliens (t.ex. SARCC, ADAPTA BLUES och ADAPTO),vilket ger en betydande kunskaps- och evidensbas i detta ämne, med forskningsinsatser som är särskilt inriktade på småskaliga insatser. RECONECT syftar till att snabbt förbättra den europeiska referensramen för biologisk mångfald för hydrometeorologisk riskminskning genom att demonstrera, hänvisa till, utöka och utnyttja storskalig biologisk mångfald i landsbygds- och naturområden, inklusive kustområden.

Stöd till investeringar och finansiering

EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 uppgår till 1,21 biljoner euro med ytterligare 807 miljarder euro från nästa generation av EU:s återhämtningsinstrument. 30 % av denna budget är öronmärkt för verksamhet som bidrar till klimatmålen.

Följande viktiga EU-instrument finns tillgängliga för att stödja anpassningen:

• Life-programmet stöder både projekt för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, som också omfattar frågor som rör kustområden.
• Horisont Europa omfattar följande uppdrag: ”Anpassning till klimatförändringar”för att hjälpa minst 150 europeiska regioner och samhällen att bli klimattåliga senast 2030 och ”Återställavåra hav och vatten senast 2030”.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stödja genomförandet

Kuststäder och lokala myndigheter har betydande inflytande över politik och bestämmelser för markanvändning, så att EU-initiativ och globala initiativ (plattformar och nätverk) som kopplar samman lokala myndigheter kan ge stöd vid genomförandet av anpassningsåtgärder. Initiativ som borgmästaravtalet för energi och klimat och C40 (inklusive kust- och deltastäder) kopplar samman lokala myndigheter runt om i världen för att samarbeta för hållbara åtgärder mot klimatförändringarna.

Plattformen för europeiska åtgärder för bevarande av naturligt vatten stöder genomförandet av den europeiska miljöpolitiken för grön infrastruktur som ett sätt att bidra till integrerade mål för bevarande och återställande av natur och biologisk mångfald. Plattformen för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg omfattar ett brett spektrum av lösningar och fallstudier, varav vissa också är relevanta för kustområden.

MRE för anpassning

I översvämningsdirektivet understryks att klimatförändringarna leder till större sannolikhet för och negativa effekter av översvämningshändelser, och medlemsstaterna uppmanas att ta itu med klimatförändringarna i sina preliminära bedömningar av översvämningsrisker och planer för hantering av översvämningsrisker och att ta itu med sannolika effekter av klimatförändringarna på förekomsten av översvämningar i översynerna av sina planer för hantering av översvämningsrisker. Med tanke på havsnivåhöjningen och den sannolika ökande risken för stormfloder förväntas översvämningar få allt större konsekvenser i kustområden. Enligt den senaste europeiska översikten över planer för hantering av översvämningsrisker beaktade 24 av 26 medlemsstater åtminstone vissa aspekter av klimatförändringarna i sina planer för hantering av översvämningsrisker och tio tillhandahöll starka bevis för att klimatförändringarnas effekter beaktades. Endast ett fåtal medlemsstater beskrev dock metoder för att kontrollera åtgärdernas effektivitet mot bakgrund av klimatförändringsscenarier, medan flera medlemsstater identifierade åtgärder för att hantera klimatförändringarna med en strategi utan ånger.

Klimatförändringar, med hänsyn till översvämningar, ingår också i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt i vattendirektivet – som också omfattar kustvatten – tillsammans med bedömningen av påverkan från klimatförändringar. I En europeisk översikt över de andra förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt anges att endast en tredjedel av medlemsstaterna har vidtagit särskilda åtgärder för anpassning till klimatförändringarna.