Hav och fiske

Huvudbudskap

• Klimatförändringarnas effekter på havsvatten kumuleras med andra antropogena påfrestningar både till havs och i kustområden, vilket redan påverkar fisket och det marina vattenbruket med förändrad avkastning och förändrade fiskeområden och målarter.  Dessutom förväntas intensifieringen av extrema händelser, med hårdare förhållanden på öppet hav, påverka alla sektorer inom den blå ekonomin.
• EU tar itu med dessa effekter genom att inrätta vetenskapliga informationsnav såsom Copernicus marina tjänst och det europeiska nätverket för marin observation och datainsamling som kostnadsfria och öppna dataleverantörer för alla användare i hela världen. Det syftar också till att uppnå god miljöstatus i EU:s kust- och havsvatten genom att ta itu med anpassningen till klimatförändringarna genom ramdirektivet om en marin strategi och genom att utveckla och använda naturbaserade lösningar för marina ekosystem och kustekosystem.
• Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021–2027 stöder innovativa projekt som bidrar till hållbart utnyttjande och hållbar förvaltning av akvatiska och maritima resurser, bland annat när det gäller anpassning till klimatförändringar.

Konsekvenser, sårbarheter och risker

Stuart Rankin on flickr

Havsvatten blir varmare, surare och med minskad syrehalt, som en följd av den globala klimatförändringen. Vattenuppvärmningen leder till en förändrad artfördelning och en förändrad tillväxt och fördelning av fiskpopulationer. Havsförsurning kommer att påverka förmågan hos kalciumkarbonatutsöndrande arter (som blötdjur, plankton och koraller) att producera sina skal eller skelett. Deoxygenation påverkar den rumsliga fördelningen av arter och, särskilt i slutna bassänger som Östersjön och i flodmynningar, större och mer frekventa händelser av hypoxi och anoxi, vilket påverkar arternas överlevnad och försämrar ekosystemets hälsa. Skadliga algblomningar uppstår som svar på eutrofiering med samtidig förekomst av klimatförändringar och leder till negativa effekter på marina ekosystem, fiske, turism, ekonomi och människors hälsa.

De arktiska temperaturerna stiger snabbare än det globala årsgenomsnittet, vilket i slutändan driver ökningen av havsnivåhöjningen och påverkar havsdynamiken, vilket påverkar den marina primärproduktionen. Detta tillsammans med mänskligt tryck på exploateringen av Arktis påverkar den biologiska mångfalden, fisket och de lokala försörjningsmöjligheterna.  Klimatförändringarna ackumuleras med andra antropogena påfrestningar såsom överfiske och havsföroreningar både till havs och i kustområden, med kombinerade effekter på marina ekosystem och viktiga ekosystemtjänster. Fisket och det marina vattenbruket påverkas redan av klimatförändringarna, med förändrad avkastning och förändrade fiskeområden och målarter.  Dessutom förväntas intensifieringen av extrema händelser, med hårdare förhållanden på öppet hav, påverka alla sektorer inom den blå ekonomin, såsom sjötransporter, hamnverksamhet och havsbaserad energiproduktion.

I den europeiska klimatriskbedömningen identifierades risken för marina ekosystem till följd av klimatförändringarna i kombination med andra antropogena drivkrafter som särskilt brådskande att ta itu med. Risker för terrestra ekosystem och sötvattensekosystem kan sprida sig till marina ekosystem.

Politisk ram

EU:s strategi för klimatanpassning (2021) syftar till att förverkliga visionen om ett klimatresilient Europa 2050. Anpassningen kommer att bli smartare genom att överbrygga klyftan i fråga om klimatpåverkan och motståndskraft. Havsmätningar och observationer kommer att stärkas liksom vetenskapliga informationsnav såsom Copernicus marina tjänst och det europeiska nätverket för marin observation och datainsamling (Emodnet)som kostnadsfria och öppna dataleverantörer för alla användare över hela världen. Anpassningen kommer att bli mer systematisk genom att kopplingen till den gemensamma fiskeripolitiken och andra EU-initiativ som bidrar till lokal anpassning stärks, vilket också uppmuntrar till ökat deltagande av lokala aktionsgrupper för fiske. Naturbaserade lösningars roll för marina ekosystem och kustekosystem lyfts fram som mångsidiga, icke-beklagliga och effektiva lösningar, även med potential för koldioxidbindning. Nya finansieringsinitiativ (inklusive Horisont Europa)kommer att göra anpassningen snabbare. Slutligen erkänner anpassningsstrategin, för att göra anpassningen internationell, behovet av att inkludera klimatförändringsöverväganden i framtida avtal för att skydda internationella resurser, såsom internationellt fiske och biologisk mångfald, även i områden utanför nationella jurisdiktioner.

I maj 2021 antog kommissionen en ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU och ställde sig bakom principerna i den europeiska gröna given. Det erkänner klimatförändringarnas förödande effekter på hav och kuster och de kumulativa effekterna av ekonomisk verksamhet till havs. Det uppmuntrar företag att använda eller generera förnybara resurser, bevara marina ekosystem, minska föroreningar och öka motståndskraften mot klimatförändringar.

Dessutom har EU fastställt en ram för övergripande och sektorsspecifik politik som är relevant för en hållbar förvaltning och förvaltning av havet. EU:s integrerade havspolitik syftar till att tillhandahålla en mer enhetlig och samordnad strategi för havs- och sjöfartsfrågor, även med beaktande av klimatförändringarna. Ramdirektivet om en marin strategi är den integrerade havspolitikens miljöpelare. Det fastställer en gemensam ram som kräver att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att uppnå och upprätthålla en god miljöstatus i EU:s kustvatten och marina vatten. Enligt ramdirektivet om en marin strategi och vid utarbetandet av sina respektive nationella marina strategier måste medlemsstaterna, när så är lämpligt, specificera alla belägg för klimatförändringarnas effekter.

Den gemensamma fiskeripolitiken utgör grunden för EU:s fiskeripolitik. I den gemensamma fiskeripolitiken fastställs en uppsättning gemensamma regler som syftar till att säkerställa att fisket och vattenbruket är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara och att de utgör en källa till hälsosamma livsmedel för EU-medborgarna. Hållbart fiske, som genomförs genom den gemensamma fiskeripolitiken, är nödvändigt för att öka motståndskraften och genomföra den europeiska gröna given.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 innehåller en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för havs- och fiskerisektorerna.

IPCC:s sjätte arbetsgrupps rapport Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability (konsekvenser, anpassning och sårbarhet)presenterar de mest uppdaterade vetenskapliga rönen om klimatförändringarnas inverkan på fiske och vattenbruk och på deras produktivitet, även med fokus på de allt större svårigheterna att tillgodose mänskliga behov.

Analysen av klimatförändringarnas effekter i samband med den globala uppvärmningen till 1,5 °C jämfört med 2 °C på den marina biologiska mångfalden, fisket och ekosystemen och effekterna av den pågående globala uppvärmningen på havet och kryosfären beskrivs i två andra särskilda rapporter: IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C och IPCC:s särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat (SROCC).

Efter diskussionen i SROCC lades rapporten Because the Ocean Initiative’s Ocean for Climate Report och Ocean & Climate Platform’sPolicy Recommendations fram vid UNFCC COP25, som hölls i Madrid i december 2019. Denna partskonferens tillkännagavs av dess ordförande som en ”blå partskonferens” som erkänner de nära kopplingarna mellan klimatets och havens hälsa.

Den utmaning som klimatförändringarna innebär för fisket och vattenbruket samt anpassningsåtgärderna utgör kärnan i två FAO-rapporter: Global sammanfattning av aktuella kunskaper, anpassnings- och begränsningsalternativ (2018) och adaptiv förvaltning av fisket som svar på klimatförändringarna (2021).

Som en del av sin politik för den integrerade havspolitiken gör EU stora ansträngningar för att samla in marina data från olika källor (MarineKnowledge 2000). Emodnet ger tillgång till en mängd olika data, produkter och metadata som rör batymetri, geologi, livsmiljöer på havsbotten, kemi, biologi, fysik och mänsklig verksamhet. Copernicus marina tjänst tillhandahåller dessutom regelbunden och systematisk referensinformation om tillståndet i de fysiska oceanerna och de regionala haven, medan den europeiska havsatlasen delar ett brett spektrum av rumslig information om Europas hav och kuster.

Marina skyddsområden är internationellt erkända som ett verktyg för att stödja både anpassning och begränsning. En översikt och framtidsutsikter för marina skyddsområden finns i EEA:s rapport MPA networks in Europe's seas (2015). På grundval av ETC/ICM-studien Spatial Analysis of Marine Protected Area Networks in Europe's Seas, offentliggjorde Europeiska miljöbyrån en briefing (2018) om marina skyddsområden.

EU-finansierade projekt (t.ex. MPA-ADAPT och MPA-ENGAGE för Medelhavsområdet, Atlas för Atlanten) har gett betydande insikter om anpassningen till klimatförändringarna på detta område. Ramar och verktyg för beslutsstöd har tagits fram för att hjälpa beslutsfattare att anpassa sig. Verktyget för anpassningsstöd för öar utvecklades av projektet SOCLIMPACT för att hjälpa beslutsfattare att utforma skräddarsydda strategier och planer för anpassning till klimatförändringarna för sina öar. ClimeFish  beslutsstödsram innehåller beslutsstödsresurser och system med det övergripande målet att bidra till att säkerställa en hållbar fisk- och skaldjursproduktion mot bakgrund av klimatförändringarna.

Stöd till investeringar och finansiering

Den nya fleråriga budgetramen 2021–2027 tillhandahåller 30 % av sin budget för att bekämpa klimatförändringarna. Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021–2027 (EHFVF)stöder innovativa projekt som bidrar till ett hållbart utnyttjande och en hållbar förvaltning av akvatiska och maritima resurser och även bidrar till att uppfylla målen i den europeiska gröna given, färdplanen för EU:s klimat- och miljöpolitik.

Life-programmet medfinansierar projekt som omfattar återställande av marina ekosystem och kustekosystem, vilket ökar motståndskraften mot klimatförändringar. Det nya Horisont Europa omfattar tre pelare: Vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft och ett innovativt Europa. Inom den andra pelaren ägnas ett särskilt kluster (n.6) åt livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö och omfattar, som forskningsområden, hav och oceaner. Nya möjligheter förväntas genom Mission Starfish 2030 ochRestore our Ocean and Waters,som syftar till att utveckla kunskap om, återställa och skydda våra hav och vatten senast 2030. JPI Oceans är en mellanstatlig plattform för långsiktigt samarbete som är öppen för alla EU-medlemsstater och associerade länder som investerar i havs- och sjöfartsforskning. Klimatförändringarna är ett strategiskt område i JPI Oceans strategi 2021–2025, inom ramen för sammanlänkade prioriterade områden för resilienta hav.

En omfattande översikt finns på sidan om EU-finansiering av anpassning.

Stödja genomförandet

Farnet är den gemenskap av människor som genomför lokalt ledd utveckling inom ramen för EHFVF. Detta nätverk sammanför lokala aktionsgrupper för fiske, förvaltningsmyndigheter, medborgare och experter från hela EU för att arbeta med hållbar utveckling av fiske och kustområden. Inom ramen för EU:s anpassningsstrategi planeras ett större deltagande av regionala organ genom dessa grupper. I Farnetguiden Framtidsinriktade strategier för fiskeområden rapporterades att lokala aktionsgrupper förfiske kan hjälpa samhällen att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna genom lokala projekt för att öka medvetenheten och stödja initiativ som främjar livsstilsförändringar som gynnar lokala och hållbara produkter och tjänster.

MRE för anpassning

Rapporten om den första genomförandecykeln för ramdirektivet om en marin strategi (2020) visar att EU:s ram för skydd av den marina miljön är en av de mest omfattande och ambitiösa i världen. Den måste dock stärkas för att kunna hantera dominerande påfrestningar såsom överfiske och ohållbara fiskemetoder, plastskräp, överskott av näringsämnen, undervattensbuller, föroreningar och andra typer av miljöpåfrestningar. Även om klimatförändringarna rapporteras vara en av de viktigaste påfrestningarna på den marina miljön som medlemsstaterna har lagt fram, är viktiga frågor som havsförsurning i europeiska hav och effekterna av marina värmeböljor på den marina biologiska mångfalden inte väl etablerade i övervakningssystemen på EU-nivå. Effektivt förvaltade marina skyddsområden ingår i åtgärdsprogrammet för nationella marina strategier, som syftar till att undvika förlust och försämring av arter och livsmiljöer, öka kustskyddet och ekosystemens motståndskraft mot globala förändringar.