Jordbruk

Huvudbudskap

• Jordbrukssektorn är inte bara en viktig drivkraft bakom klimatförändringarna utan påverkas också allvarligt av dem. De politiska insatserna är därför inte bara inriktade på att begränsa klimatförändringarna inom jordbruket, utan också på att göra sektorn mer robust och minimera effekterna av klimatförändringarna.

• EU:s anpassningsstrategi, LULUCF-förordningen och EU:s gemensamma jordbrukspolitik är instrument som kan användas för att stimulera anpassningslösningar och förbättra jordbrukssektorns motståndskraft mot klimatrisker. Det har uppstått nätverk för anpassningskunskap och yrkesverksamma som underlättar informationsutbyte och kapacitetsuppbyggnad, bland annat från flera EU-finansierade forskningsprogram.

• Övervakning, rapportering och utvärdering av jordbruksåtgärder på EU-nivå kommer i stor utsträckning att vara beroende av den formella rapporteringsmekanismen inom ramen för den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken.

Konsekvenser, sårbarheter och risker

Vesna Špoljar, Climate Change PIX /EEA

Jordbrukssektorn är en av de främsta drivkrafterna bakom klimatförändringarna och släpper ut metan (CH₄), dikväveoxid (N₂O) och koldioxid (CO₂), främst i samband med animalieproduktion, inbegripet gödselhantering, och spridning av gödselmedel. Andelen europeiska växthusgasutsläpp är för närvarande omkring 10 %, exklusive utsläpp i tidigare led i länder från vilka Europa importerar livsmedel och foder. Klimatförändringarna påverkar i sin tur det europeiska jordbruket och kräver att jordbrukssystemen och jordbrukarna anpassar sig. Stigande temperaturer och CO2-koncentration i atmosfären, förändrade nederbördsmönster och allt vanligare extrema händelser påverkar skördarna och boskapens produktivitet i Europa, men även vattenförvaltningen och villkoren för transport och lagring. Grödproduktiviteten förväntas generellt minska i de södra regionerna och öka i norr. Dessutom kommer mer frekventa extrema väderhändelser att orsaka omfattande och skadliga effekter i hela Europa.

I den europeiska klimatriskbedömningen identifierades flera stora klimatrisker för de europeiska livsmedelssystemen. Riskerna för växtodlingen på grund av vatten- och värmestress är allvarligast och mest akuta, och södra Europa är en hotspot-region. Klimatpåverkan på livsmedelsproduktionen kan påverka försörjningsmöjligheterna på landsbygden och i kustområdena, markanvändningen, hälsan hos socialt utsatta befolkningsgrupper och ekonomin i stort.

Politisk ram

EU:s strategi för klimatanpassning, som antogs 2021, syftar till att göra anpassningen smartare, snabbare (påskynda införandet av anpassningslösningar) och mer systemisk (integrerade lösningar och planer). Att stimulera lokal anpassning, naturbaserade lösningar, hållbar användning och motståndskraft hos sötvattenresurser är särskilt relevant för jordbrukssektorn, medan det är viktigt att intensifiera de internationella åtgärderna för att undvika störningar i EU:s jordbruksimport.

Förslagen till anpassning av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) syftar till ökad koldioxidavskiljning inom jord- och skogsbruket, med betydande konsekvenser för förändrad marktäckning. Åtgärderna för att uppnå detta, såsom bevarande av gräsmarker, kolinlagrande jordbruk och återställande av torvmarker, kommer också att bidra till att förhindra markerosion och minska översvämningsrisken.

Konkreta anpassningsåtgärder inom jordbrukssektorn stöds främst genom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), med hållbarhet och klimatåtgärder som centrala mål. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken skärps de obligatoriska åtgärderna för att skydda miljön och fler finansieringsmöjligheter inrättas för skogsförvaltning, förvaltning av mindre gynnade områden och miljösystem. På varje gård måste till exempel minst 3 % av åkermarken avsättas för biologisk mångfald och icke-produktiva element, med möjlighet att få stöd via miljösystem för att uppnå 7 %. Särskilda anpassningsåtgärder har hittills inte spelat någon framträdande roll i den gemensamma jordbrukspolitiken, men de obligatoriska och frivilliga miljöanpassningsåtgärderna ger ofta anpassningsbara lösningar på kort till medellång sikt på gårdsnivå. Ett grönt stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare omfattar diversifiering av grödor, upprättande av arealer med ekologiskt fokus och bevarande av permanent gräsmark. Stöd till landsbygdsutveckling inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare omfattar skogsutveckling, åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ekologiskt jordbruk och Natura 2000-stöd. Finansieringssystemen kompletteras med utbildningsåtgärder och annat stöd för att förbättra produktiviteten och motståndskraften mot klimatförändringar från jordbruksrådgivningssystemet, innovationspartnerskapet och tillämpad forskning.

I linje med den europeiska gröna given, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald lägger förslagen om den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 större vikt vid miljö- och klimatåtgärder. Obligatoriska åtgärder och fler finansieringsmöjligheter fastställs för bevarande av kolrika jordar, växelbruk, hantering av näringsämnen och miljösystem.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 innehåller en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för jordbrukssektorn.

Klimatutsatta sektorer som jordbrukssektorn är särskilt sårbara för klimatförändringar enligt IPCC:s sjätte arbetsgrupps rapport Climate Change 2022: Konsekvenser, anpassning och sårbarhet. Ökad risk för extrema väderhändelser, torka, översvämningar och förändringar i odlingsförhållandena förutses. Effektiva alternativ för anpassning omfattar avel för klimatanpassning, eller urval för motståndskraftiga grödor/odlingar, skogsjordbruk, landskapsdiversifiering och stadsjordbruk.

IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C behandlade effekterna på jordbrukssektorn i olika kapitel och pekade på relaterade anpassningsbehov. Att öka kunskapen på dessa områden, bland annat om kostnader och fördelar med jordbruksrelaterade anpassningsåtgärder, är en prioritering. I IPCC:s särskilda rapport om klimatförändringar och mark bedöms aktuella vetenskapliga rön, bland annat om markförstöring, ökenspridning och tryggad livsmedelsförsörjning, utformnings- och anpassningsalternativ samt om särskilda utmaningar och möjligheter för jordbrukssektorn.

Europeiska miljöbyråns rapport om anpassning till klimatförändringarna inom jordbrukssektorn i Europa ger en översikt över hur EU:s politik och program hanterar anpassningen till klimatförändringarna och innehåller exempel på genomförbara och framgångsrika anpassningsåtgärder.

Gemensamma forskningscentrumet (JRC) stöder Europeiska kommissionen när det gäller att modellera klimatförändringarnas ekonomiska konsekvenser för jordbrukssektorn och utvärdera anpassnings- och begränsningspolitiken (t.ex. Peseta-projekten). Flera forskningsprojekt om anpassning inom jordbrukssektorn har finansierats genom programmen Life (t.ex. AgriAdapt, ADAPT2CLIMA, LiveAdapt osv.) och Horisont 2020 (t.ex. Moses, Bingo, Coacch, Flourish, FATIMA, RUN4LIFE, RESFOOD, IoF2020).

Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) tillhandahåller information, verktyg och data om klimatförändringar, inbegripet flera demonstratortjänster för jordbrukssektorn. Det erbjuder fri och öppen tillgång till det sektoriella informationssystemet (SIS) som finns tillgängligt från Climate Data Store för att stödja regionala anpassningsinitiativ. Ytterligare tjänster för vattensektorn tillhandahåller vattenindikatorer som kan användas för att välja lämpliga grödor och planera bevattningsinfrastruktur samt demonstrationer i klimatanpassning. Copernicus landövervakningstjänst tillhandahåller fjärranalysdata om marktäckning och förändringar av marktäcket, vegetationsfenologi och produktivitet som kommer att bidra till att fastställa skördeavkastningen. I framtiden kan fjärranalysdata ge information om regionala förändringar av marktäcket till följd av anpassningsåtgärder samt om aggregerade trender på EU-nivå.

Det gemensamma programplaneringsinitiativet för jordbruk, livsmedelstrygghet och klimatförändringar är inriktat på forskning i 24 länder för att ta itu med de sammanlänkade utmaningarna med hållbart jordbruk, livsmedelstrygghet och klimatförändringarnas effekter.

Flera internationella nätverk, organisationer och föreningar delar kunskap inom sina praktikgemenskaper. De omfattar European Conservation Agriculture Federation, International Federation of Organic Agriculture Movements (EuropeanRegional Group) och Copa-Cogeca.

Stöd till investeringar och finansiering

EU:s finansiering för anpassning stöds av den fleråriga budgetramen 2021–2027, som säkerställer att klimatanpassningsåtgärder har integrerats i alla EU:s större utgiftsprogram.

Inom denna budgetram anslås 386,6 miljarder euro till den gemensamma jordbrukspolitiken. Huvuddelen, 270 miljarder euro, av utgifterna kommer att gå till inkomststöd inom pelare 1, och ytterligare 20 miljarder euro kommer att öronmärkas för marknadsstöd. Resten (ungefär en fjärdedel) kommer att gå till landsbygdsutvecklingsstöd inom pelare 2.

Ytterligare medel kommer att finnas tillgängliga genom EU:s forskningsprogram Horisont Europa för att stödja särskild forskning och innovation inom livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

EU:s uppdrag för klimatanpassning stöder regioner, städer och lokala myndigheter i deras insatser för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter och tillhandahåller finansiering som en del av Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Regioner och lokala myndigheter i länder som är associerade med Horisont Europa eller i länder som förhandlar om associering till Horisont Europa kan delta i uppdragsåtgärderna. Företag kan också vara berättigade att delta, till exempel som innovatörer som tillhandahåller innovativa lösningar eller klimattjänster. Finansieringsmöjligheter finns på finansierings- och anbudsportalen, särskilt inom ramen för Horisont Europas arbetsprogram 2023–2024.

I de strategiska GJP-planerna kommer nästan 98 miljarder euro, vilket motsvarar 32 % av den totala GJP-finansieringen (EU och medfinansiering), att avsättas för att ge fördelar för klimatet, vattnet, marken, luften, den biologiska mångfalden och djurskyddet och för att uppmuntra metoder som går utöver de obligatoriska villkoren.

Utöver den gemensamma jordbrukspolitikens investeringar finns en rad EU-instrument tillgängliga för att stödja anpassningen:

• Delprogrammet Life Klimatpolitik.
• Interreg Europa-programmet,
• Horisont Europas forsknings- och innovationsprogram, som är särskilt relevant för anpassning inom jordbrukssektorn, är kluster 6 om livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

MRE för anpassning

En rapporteringsmekanism kopplad till de nationella strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken inom jordbrukssektorn har utvecklats och en motsvarande indikatorram har antagits för prestationsrapporten för utbyte av aggregerade översikter på nationell nivå.