Transport

Huvudbudskap

• Klimatförändringarnas effekter inom transportsektorn är kopplade till extrema väderförhållanden och hydrologiska händelser, såsom skyfall, stormar och extrema vindar, översvämmade hav, översvämningar eller värmeböljor. Dessa klimatförändringsmanifestationer påverkar särskilt transportinfrastrukturen och därmed själva transporten, dess tillförlitlighet och säkerhet.
• Inom ramen för EU:s strategi för klimatanpassning kommer anpassningsåtgärder inom transportsektorn att genomföras på ett integrerat sätt med andra initiativ inom ramen för den europeiska gröna given, såsom strategin för hållbar och smart mobilitet. Denna strategi, tillsammans med en handlingsplan, lägger grunden för hur EU:s transportsystem kan uppnå sin gröna och digitala omställning och bli mer motståndskraftigt mot klimatförändringar. Ett viktigt område för EU:s åtgärder är klimatsäkring av EU-finansierade transeuropeiska transportnät. Bedömningar av transportrelaterade klimatanpassningsaspekter tillhandahålls i rapporterna från Europeiska miljöbyråns rapporteringsmekanism för transportmiljö.
• Ett annat viktigt område är uppdateringen av standarder för infrastrukturers säkerhet och prestanda i ett föränderligt klimat, som görs tillsammans med de europeiska standardiseringsorganisationerna.

Effekter, sårbarheter och risker

Transporter är en integrerad del av ekonomin och samhället och spelar en viktig roll i människors och företags vardag. Åtgärder som syftar till att göra transportsystemet mindre sårbart för klimatförändringar bör integreras med insatser för att göra transporterna mindre koldioxidintensiva, mer hållbara och smartare.

Klimatförändringarna påverkar transportsektorn på flera sätt. De flesta effekterna är relaterade till extrema väderförhållanden och hydrologiska händelser, såsom skyfall, stormar och extrema vindar, havsströmmar, skogsbränder, översvämningar eller värmeböljor som sannolikt kommer att inträffa oftare i ett varmare klimat.

I den europeiska klimatriskbedömningen identifierades riskerna med pluviala, fluviala och kustnära översvämningar för landbaserad transportinfrastruktur som särskilt brådskande. Alla transportsätt på land, i floder och till havs är dock utsatta för klimatrisker. I bedömningen framhålls också att infrastrukturtillgångar och infrastrukturnät ofta är sammankopplade, vilket innebär att ett fel på en punkt i nätet kan sprida sig till andra regioner och sektorer. Extrema väderförhållanden kan till exempel påverka transporttjänsterna, vilket kan begränsa hälso- och räddningstjänsterna.  Låga vattennivåer i floder kan få konsekvenser för den kommersiella sjöfarten, med kaskadeffekter på industri- och energiproduktionen.

Politisk ram

På europeisk nivå är de politiska processerna inom transportsektorn främst inriktade på att begränsa klimatförändringarna och minska transporternas miljöpåverkan, vilket gynnar anpassningen, men inte anpassningen specifikt.

Med tanke på den systemiska karaktären hos EU:s strategi för klimatanpassning kommer anpassningsåtgärder inom transportsektorn att genomföras på ett integrerat sätt med andra initiativ inom den europeiska gröna given, såsom strategin för hållbar och smart mobilitet. Denna mobilitetsstrategi, tillsammans med en handlingsplan, lägger grunden för hur EU:s transportsystem kan uppnå sin gröna och digitala omställning och bli mer motståndskraftigt mot klimatförändringar. 55 %-paketet innehåller ett lagstiftningsförslag och ett politiskt initiativ om en översyn av EU:s utsläppshandelssystem, inbegripet dess utvidgning till sjöfarten, en översyn av reglerna för utsläpp från luftfarten och inrättande av ett separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.

Klimatsäkring av det EU-finansierade transeuropeiska transportnätet (TEN-T) säkerställs genom EU-lagstiftningen om unionens riktlinjer för utbyggnad av TEN-T-nätet. Europeiska kommissionens TEN-T-utvärderingsprocess 2019 har lett till en översyn av förordningen och respektive riktlinjer. Syftet med denna utvärderingsprocess är att utveckla ett transportnät som är effektivt, säkert, smart och hållbart, som tar hänsyn till digitaliseringen och som tar itu med klimatförändringarna. På grundval av resultaten av utvärderingsprocessen kommer den reviderade TEN-T-förordningen att utarbetas och läggas fram av kommissionen i november 2021.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 ger en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för transportsektorn.

IPCC:s arbetsgrupp II:s rapport om klimatförändringar 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet omfattar sårbarheter och anpassningsalternativ för transportsektorn inom olika kapitel, ur ett globalt perspektiv och flera regionala perspektiv, däribland Europa, Medelhavsområdet och Arktis. Transporter ses som en del av bredare aggregat, såsom tätorter och viktig infrastruktur, främst i samband med havsnivåhöjning eller upptining av permafrost. Störningar i transportinfrastrukturen är en stor riskfaktor inom den representativa nyckelrisken för låglänta kustsystem och för livsmedelstryggheten, med tanke på den globala livsmedelshandelns relevans. I Arktis förväntas transporterna genomgå omvälvande förändringar på grund av klimatförändringarna: Öppnandet av nya rutter förväntas medföra både nya möjligheter och nya utmaningar för både gods- och passagerarfartyg. Upptining av permafrost förväntas orsaka stora störningar i de arktiska landtransportvägarna, med mycket begränsade möjligheter att genomföra effektiva anpassningslösningar.

Kunskapen om CCIVA inom transportsektorn i Europa byggs gradvis upp och förbättras genom EU-finansierad forskning och regelbundna bedömningsprocesser av välkända organisationer, däribland IPPC:s bedömningsrapporter, UNEP:s GEO-rapporter och rapporter från EEA:s transport- och miljörapporteringsmekanism (TERM).

I IPPC:s AR5-rapport påpekades att för transportsektorn rekommenderas strukturella anpassningsåtgärder, infrastrukturförbättringar och katastrofriskhantering, medan vissa anpassningsåtgärder kan innebära betydande sidovinster, synergier och kompromisser.

OECD svarar på utmaningen med klimatanpassning genom att stödja regeringar i planeringen och genomförandet av en effektiv och rättvis anpassningspolitik. År 2016 offentliggjorde OECD, i samarbete med Internationella transportforumet, rapporten Adapting Transport to Climate Change and Extreme Weather, som tar upp de grundläggande utmaningar som klimatförändringarna innebär för ägare av transportinfrastruktur. I denna rapport undersöks strategier som kan hjälpa transportmyndigheter att minska de risker för nätets prestanda som är förknippade med förändrade extrema vädermönster.

Transportrelaterade klimatanpassningsaspekter behandlas också i EEA:s TERM-rapporter.  Europeiska miljöbyråns rapport Nature-based solutions in Europe: I politik, kunskap och praxis för anpassning till klimatförändringar och katastrofriskreducering betraktas hållbara stadstransporter som en integrerad del av anpassade och klimattåliga städer. I Europeiska miljöbyråns rapport Adaptation of transport to climate change in Europe (anpassning av transporter till klimatförändringar i Europa) undersöks nuvarande praxis för anpassning till klimatförändringar när det gäller transporter mellan europeiska länder. Den ger en översikt över utmaningarna och läget när det gäller anpassningsåtgärder, en översyn av flera initiativ i olika länder och slutsatser om en möjlig väg framåt.

Forskningsprojekt som syftar till klimatanpassning av transporter fick stöd inom ramen för Horisont 2020-programmet och i synnerhet som en del av samhällsutmaningarna smarta, gröna och integrerade transporter. Huvudsyftet med projektet RESilient transport InfraSTructure to extreme events är att öka transportverksamhetens motståndskraft mot naturliga och konstgjorda extrema händelser. Ett annat projekt, Future proofing strategies FOr RESilient transport networks against Extreme Events, syftar till att öka motståndskraften hos kritiska delar av multimodal transportinfrastruktur såsom broar, tunnlar och terminaler. Projektet GIS-based Infrastructure Management System for Optimized Response to Extreme Events on Terrestrial Transport Networks syftar till att utforma, validera och genomföra holistiska metoder, strategier, verktyg och tekniska insatser för att avsevärt öka inlandstransportinfrastrukturens motståndskraft. Utveckling av ett beslutsstödssystem för att öka transportinfrastrukturens motståndskraft baserat på kombinerad användning av markbundna och luftburna sensorer. och avancerade modelleringsverktyg är huvudsyftet med PANOPTIS-projektet.

Stöd till investeringar och finansiering

I den fleråriga budgetramen uppgår det totala anslaget till programmet Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transport till 12,8 miljarder euro för hela programperioden 2021–2027. Dessa medel ska investeras i utvecklingen av transportinfrastruktur och öka dess motståndskraft, inbegripet TEN-T-nätet.

Transportprojekt på nationell nivå som bland annat syftar till att öka transporternas motståndskraft mot klimatförändringar kommer att få ekonomiskt stöd från EU:s finansieringsinstrument för sammanhållningspolitiken via operativa program. EU:s totala bidrag för hela programperioden kommer att uppgå till 274,3 miljarder euro.

Under den tidigare finansieringsperioden 2014–2020 fick sammanhållningspolitiken stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, och bland de investeringsprioriteringar som var relevanta för anpassning inom transportsektorn fanns nätverksinfrastruktur inom transport och energi med en total budget på 67,3 miljarder euro och klimatanpassning och klimatåtgärder samt riskförebyggande med en budget på 43,2 miljarder euro. Europeiska kommissionen har publicerat ett faktablad om klimatförändringar och större projekt som ytterligare beskriver de klimatförändringsrelaterade kraven och vägledningen för större projekt.

Projektet Civitas SUMP plus, som finansieras genom Horisont 2020-programmet, hjälper medborgare av alla storlekar att genomföra planer för hållbar rörlighet i städer. Detta projekt skapar nya metoder och verktyg i sex "stadslaboratorier" som Antwerpen i Belgien och Platanias i Grekland. God praxis och lärdomar från dessa laboratorier kommer att överföras till politiker, yrkesverksamma och forskare i medlemsstaterna och till vägledande material och verktyg.

En fortsättning på Horisont 2020 är forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Europa för perioden 2021–2027 med en total budget på 95,5 miljarder euro. Programmets struktur består av fyra forskningsprioriteringar. Inom prioriteringen Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer projekten inom transportsektorn att finansieras under temat Klimat, energi och rörlighet med en total budget på 15,1 miljarder euro.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stöd till genomförandet

Den viktiga åtgärden för att göra transporterna i EU mindre sårbara för klimatförändringar är att utveckla och i stor utsträckning använda klimatsäkra infrastrukturstandarder. Transportinfrastruktur är transportsystemets ryggrad, och tillämpningen av dessa standarder kommer att bidra till att säkerställa infrastrukturens motståndskraft mot skadliga effekter av klimatförändringarna, såsom översvämningar, stark vind eller extremt höga temperaturer. Kommissionen har samarbetat med europeiska standardiseringsorganisationer för att uppdatera standarder som styr infrastrukturens säkerhet och prestanda i ett föränderligt klimat. I början av 2015 inrättades CEN-Cenelecs samordningsgrupp för anpassning till klimatförändringar efter EU:s mandat att se över och utveckla standarder för klimattålig infrastruktur. I den första fasen av denna standardiseringsbegäran valdes 13 standarder ut för översyn av tekniska kommittéer, varav två standarder, nämligen elektrisk och elektronisk tillämpning för järnvägar och markutrustning för flygplan, relaterade till transportsektorn. I den andra fasen, som inleddes i slutet av 2017, fortsatte revideringen av standarder. Parallellt med detta har CEN-Cenelecs vägledning för hantering av anpassning till klimatförändringar i standarder tagits fram för att stödja tekniska kommittéer i översynen av standarder med avseende på klimatförändringar. Kommissionen har uppmuntrat medlemsstaterna att involvera nationell standardisering i genomförandet av sina nationella anpassningsstrategier.

Europeiska kommissionen stöder hållbar rörlighet i städer genom att främja konceptet med planer för hållbar rörlighet i städer, som beskrivs i meddelandet Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer. Det övergripande syftet med planerna för hållbar rörlighet i städer är att förbättra medborgarnas livskvalitet genom att ta itu med de viktigaste miljörelaterade transportutmaningarna i städer, såsom luft-/bullerföroreningar, klimatförändringar och integrering av nya mobilitetstjänster. Genomförandet av planerna för hållbar rörlighet i städer säkerställer att transportsystemet blir mer diversifierat och miljövänligt så att det också blir mer motståndskraftigt mot klimatförändringarnas effekter. Den reviderade utgåvan av riktlinjerna för utveckling och genomförande av en plan för hållbar rörlighet i städer har utarbetats som ett resultat av en ettårig process för berörda parters engagemang.

MRE för anpassning

Alleuropeiska övervaknings-, rapporterings- och utvärderingsprocesser inom transportsektorn äger rum främst när det gäller begränsning av klimatförändringar, nämligen koldioxidintensitet inom transportsektorn och utsläpp av växthusgaser (rapportering till UNFCCC), användning av förnybara energikällor inom transportsektorn eller transporternas miljöprestanda. Det finns ingen EU-omfattande, obligatorisk och lagstiftningsbaserad rapportering som ger en översikt över effekter, sårbarheter och anpassning av transporter i EU:s medlemsländer.

I framtiden bör genomförandet av planer för hållbar stadsutveckling regelbundet övervakas och utvärderas i enlighet med riktlinjerna för planen för hållbar rörlighet i städer för att maximera effektiviteten och mervärdet för livskvaliteten i städer och transporternas anpassning till klimatförändringarna.