Hälsa

Huvudbudskap

• Klimatförändringarna förvärrar dödligheten och sjukdomar i samband med extrema väderhändelser, såsom värmeböljor, översvämningar eller skogsbränder. Det förändrade klimatet förväntas också medföra nya hälsorisker för européerna, särskilt sjukdomar som bärs av vektorer som tigermyggor. Växt- och djurhälsan påverkas också av de föränderliga säsongsvariationerna, extrema väderförhållanden och nya sjukdomar och skadedjur.
• EU har en samordnande roll när det gäller att hantera gränsöverskridande hot mot människors hälsa, bland annat sådana som är förknippade med klimatförändringarna. Den nya visionen EU för hälsa (2021–2027) syftar till att förbereda för framtida hälsokriser.
• För att ta itu med kunskapsluckan om klimatförändringarnas effekter på människors hälsa lanserades Europeiska observatoriet för klimat och hälsa 2021 inom ramen för den nya EU-strategin för klimatanpassning. Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar hanterar vetenskapliga rön om klimatrelevanta smittsamma sjukdomar. Forskningsfinansieringsprogrammet Horisont Europa kommer att ytterligare stödja forskning om klimat och människors hälsa.
• EU:s växtskyddslag och djurhälsolag från 2016 omfattar klimatrelaterade risker för grödor, skogar och husdjur. Kunskap om klimatpåverkan på växters och djurs hälsa har samlats in genom CLEFSA-projektet vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Konsekvenser, sårbarheter och risker

Henny Anette Grewe

Klimatförändringarna kommer att förstärka olika aktuella hälsoproblem och skapa nya hälsorisker. Direkta hälsoeffekter beror främst på förändringar i intensiteten och frekvensen av extrema väderhändelser, såsom värmeböljor och översvämningar. Indirekta hälsoeffekter kan orsakas av vektorburna sjukdomar (som överförs t.ex. av myggor och fästingar), vatten- och livsmedelsburna sjukdomar (t.ex. salmonella och vibrio) eller av förändringar i vatten-, livsmedels- och luftkvaliteten. Klimatförändringarna kan också påverka hälsoinfrastrukturen och säkerheten för arbetstagare som utsätts för extrema klimatförhållanden. Särskilt utsatta grupper upplever klimatkänsliga hälsorisker.

I den europeiska klimatriskbedömningen konstaterades att risken för människors hälsa till följd av värmestress är särskilt allvarlig i södra Europa. Bara under sommaren 2022 dog 60 000–70 000 människor i Europa i förtid på grund av exponering för alltför hög värme. I bedömningen identifierades också risken för geografisk expansion och ökad överföring av infektionssjukdomar, risken för stress för hälso- och sjukvårdssystem som hälsoinfrastruktur och hälsorisken för utomhusarbetare till följd av ökad värmestress, som är särskilt allvarlig i södra Europa.

Politisk ram

Människors hälsa

Att förebygga klimatförändringarnas effekter på människors hälsa måste hanteras på många nivåer och inom flera politikområden. Enligt Lissabonfördraget är det medlemsstaterna som har huvudansvaret för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård. EU:s hälsopolitik ska därför komplettera den nationella politiken och säkerställa hälsoskyddet i all EU-politik.

En av huvudrollerna för EU:s hälso- och sjukvårdspolitik är samordningen av gränsöverskridande verksamhet. År 2013 antog Europeiska unionen beslutet om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Detta beslut stärker beredskapen i EU och samordningen av insatserna mot hälsohot. Den hjälper medlemsstaterna att förbereda sig för och skydda medborgarna mot eventuella framtida pandemier och allvarliga gränsöverskridande hot som orsakas av smittsamma sjukdomar, kemiska, biologiska eller miljörelaterade händelser, inbegripet sådana som är förknippade med klimatförändringar. Inom ramen för den nya EU-strategin för klimatanpassning kommer EU att vidta åtgärder mot gränsöverskridande hot mot människors hälsa, bland annat till följd av klimatförändringarna, i en ny europeisk myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.

När det gäller extrema väderhändelser och hälsa omfattar EU:s politik för katastrofriskreducering viktiga områden för att stärka samarbetet mellan EU:s medlemsstater, i syfte att förbättra både skyddet av medborgarna mot katastrofer och hanteringen av nya risker.

Som ett första konkret resultat av den nya EU-strategin för klimatanpassning lanserades Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, för att bättre spåra, analysera och förebygga klimatförändringarnas effekter på människors hälsa.

I den europeiska gröna given fastställs kommissionens åtagande att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar. I förslaget till det åttonde miljöhandlingsprogrammet efterlyses dessutom en förstärkning av kopplingarna mellan miljöpolitiken (inbegripet klimatpolitiken) och hälsopolitiken, bland annat genom ”övervakningav människors hälsa och effekterna av och anpassningen till klimatförändringarna”.

Kommissionen har föreslagit en ny vision för EU för hälsa (2021–2027) för att stärka hälsosäkerheten och förbereda sig för framtida hälsokriser. Förslaget till förordning om EU för hälsa syftar bland annat till att ”bidratill att ta itu med klimatförändringarnas och miljöförstöringens negativa effekter på människors hälsa”. Dessutom kommer kommissionens förslag om en europeisk hälsounion att ytterligare förbättra samordningen av allvarliga gränsöverskridande hot, inbegripet sådana som är förknippade med miljö- och klimatförhållanden.

Växtskydd

I oktober 2016 antogs förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare (växtskyddslagen) som trädde i kraft i december 2019. Syftet är att ge ett bättre skydd mot introduktion och spridning av nya växtskadegörare. Dessa regler syftar också till att säkerställa säker handel och minska de konsekvenser och risker som nya utmaningar medför, särskilt klimatförändringarna, för våra grödors och skogars hälsa.

Djurhälsa

I mars 2016 antogs en förordning om överförbara djursjukdomar (djurhälsolag). Denna enda, omfattande nya djurhälsolag stöder EU:s djurhållningssektor i dess strävan efter konkurrenskraft och en säker och smidig EU-marknad för djur och deras produkter. Det stöder också bättre tidig upptäckt och bekämpning av djursjukdomar, inbegripet nya sjukdomar som är kopplade till klimatförändringar, och syftar till att bidra till att minska förekomsten och effekterna av djurepidemier.

One health-modellen

Jordens existens och näring är beroende av en symbiotisk interaktion mellan människor, djur och den miljö vi delar. För att säkerställa människors hälsa och fortsatta existens är det nödvändigt att undersöka den komplexa sammankopplingen och det ömsesidiga beroendet mellan alla levande arter och miljön. One Health är ett tillvägagångssätt som bygger på den synergistiska fördelen av ett nära samarbete mellan human-, djur- och miljöhälsovetenskap. I detta sammanhang kommer EU-kommissionen att samla och koppla samman data, verktyg och expertis för att kommunicera, övervaka, analysera och förebygga klimatförändringarnas effekter på människors hälsa, på grundval av en One Health-modell.

One Health-modellen utgör en viktig ram för att säkerställa en strategi som omfattar hela samhället och hela statsförvaltningen, eftersom den säkerställer att alla relevanta sektorer och discipliner deltar för att på ett övergripande och samordnat sätt ta itu med de tre huvudkomponenterna i One Health-modellen: Människors hälsa, djurs hälsa och miljön.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 innehåller en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för hälso- och sjukvårdssektorn.

IPCC:s sjätte arbetsgrupps rapport Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability, rapporterade tydligt hur människors dödlighet och sjuklighet på grund av värmehändelser, förekomsten av klimatrelaterade livsmedelsburna och vattenburna sjukdomar och förekomsten av vektorburna sjukdomar har ökat konsekvent i alla regioner. Dessutom växer djursjukdomar och sjukdomar hos människor, inklusive zoonoser, fram på nya områden. När det gäller framtida klimat lyfte IPCC fram hur klimatförändringar och relaterade extrema händelser avsevärt kommer att öka ohälsan och antalet förtida dödsfall på kort och lång sikt.

Hälso- och sjukvårdssektorn och välbefinnandet skulle gynnas av integrerade anpassningsstrategier som integrerar hälsa i politiken för livsmedel, försörjningsmöjligheter, socialt skydd, infrastruktur, vatten och sanitet, vilket kräver samarbete och samordning på alla förvaltningsnivåer. För att stärka resiliensen inom hälso- och sjukvårdssektorn finns det många möjligheter till riktade investeringar och finansiering, såsom system för tidig varning och insatser vid extrem värme. Förbättrad tillgång till dricksvatten, minskad exponering för vatten och extrema väderhändelser. och effektiv övervakning, system för tidig varning för att övervaka och minska vektorburna sjukdomar.

Människors hälsa

I den nya EU-strategin för klimatanpassning anges behovet av en djupare förståelse av klimatriskerna för hälsan. En viktig utveckling inom ramen för den nya strategin är Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, ett initiativ från kommissionen som syftar till att hjälpa Europa att förbereda sig för och anpassa sig till klimatförändringarnas hälsoeffekter genom att ge tillgång till relevant information, inbegripet det europeiska och nationella politiska sammanhanget, klimatförändringarnas effekter på hälsan i Europa, indikatorer för klimat och hälsa, informationssystem och verktyg för klimat och hälsa samt system för tidig varning för klimat och hälsa. Det främjar också informationsutbyte och samarbete mellan relevanta internationella, europeiska, nationella och icke-statliga aktörer.

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) ansvarar för vetenskapliga rön och riskbedömningar av smittsamma sjukdomar, inbegripet sådana som är förknippade med ett förändrat klimat. ECDC har utvecklat det europeiska nätverket för miljö och epidemiologi, som tillhandahåller verktyg för realtidsövervakning av meteorologiska förhållanden för att bedöma risken för vattenburna sjukdomar och vektorburna sjukdomar samt andra verktyg för riskbedömning. ECDC hanterar dessutom system för insamling och övervakning av uppgifter om livsmedels- och vattenburna sjukdomar och zoonoser, av vilka vissa förväntas öka på grund av klimatförändringarnas effekter. Dessutom står ECDC och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) värd för VectorNet, en plattform för utbyte av uppgifter om den geografiska spridningen av vektorer för leddjurssjukdomar i Europa, och har tagit fram ett brett spektrum av studier inriktade på att bedöma europeiska effekter och sårbarheter för klimatförändringar.

Europeiska unionen har finansierat utvecklingen av relevant information och expertis på klimat- och hälsoområdet genom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 och utvecklingen av Copernicus klimatförändringstjänst. Mer information om de mest relevanta forsknings- och kunskapsprojekten finns i resurskatalogen från Europeiska observatoriet för klimat och hälsa.

En integrerad del av forskningsramen för Horisont Europa (2021–2027) är EU-uppdragen, som är åtaganden för att lösa stora samhällsutmaningar, inbegripet anpassning till klimatförändringarna. EU:s uppdrag för anpassning till klimatförändringarna kommer att fungera som en rad åtgärder (forskningsprojekt, politiska åtgärder eller till och med lagstiftningsinitiativ) för anpassning till klimatförändringarna. I sammanfattningen av det föreslagna uppdraget betonas behovet av att skydda människors hälsa och välbefinnande från klimatpåverkan (inbegripet höga temperaturer, extrema väderhändelser och infektionssjukdomar), med särskilt fokus på utsatta befolkningsgrupper. I uppdraget för klimatneutrala och smarta städer ingår dessutom att främja en rättvis omställning för att förbättra människors hälsa och välbefinnande, med sidovinster såsom förbättrad luftkvalitet eller hälsosammare livsstil, med betoning på den viktiga kopplingen mellan anpassning till, begränsning av och hälsa hos klimatförändringarna.

Växt- och djurhälsa

Det europeiska gemensamma One Health-programmet har, genombefintliga förbindelser med nationella myndigheter och beslutsfattare i EU:s medlemsstater, ett banbrytande partnerskap med 38 erkända laboratorier och institut för livsmedel, veterinärmedicin och medicin, med målet att harmonisera tillvägagångssätt, metoder, databaser och förfaranden för bedömning och hantering av livsmedelsburna zoonoser (FBZ), framväxande antimikrobiell resistens (AMR) och nya hot (ET) i hela Europa. Samarbetet mellan instituten har förstärkts genom att det tvärvetenskapliga samarbetet och integreringen av verksamheterna har förbättrats. Detta har uppnåtts genom särskilda gemensamma forskningsprojekt, gemensamma integrerade projekt och utbildningsverksamhet.

Projektet Klimatförändringar som drivkraft för nya risker för livsmedels- och fodersäkerhet, växtskydd, djurhälsa och näringskvalitet (CLEFSA) drevs mellan 2018 och 2020 av Efsa. CLEFSA har identifierat många problem som drivs av klimatförändringarna och som kan påverka livsmedelssäkerheten i Europa, bland annat förekomsten och intensiteten av vissa livsmedelsburna sjukdomar och inrättandet av invasiva främmande arter som är skadliga för växters och djurs hälsa. Förekomst, intensitet och toxicitet av blomningar av potentiellt giftiga havs- och sötvattensalger och bakterier, på dominans och persistens av olika parasiter, svampar, virus, vektorer och invasiva arter som är skadliga för växters och djurs hälsa. och (åter)uppkomsten av nya faror, öka exponeringen för eller känsligheten för kända faror och ändra halterna av mikronäringsämnen och makronäringsämnen i livsmedel och foder.

Växtskydd

Under 2021 tillhandahöll IPCC och FAO en vetenskaplig granskning av klimatförändringarnas inverkan på växtskadegörare. I denna rapport föreslås begränsnings- och anpassningsåtgärder. Dessutom betonades att det fortfarande finns luckor i forskningen om klimatförändringarnas inverkan på skadegörare och växtskydd.

EU är medlem i den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) och deltar aktivt i fastställandet av internationella kvalitetsnormer för växter och växtprodukter. IPPC är ett mellanstatligt avtal som undertecknats av över 180 länder och som syftar till att skydda världens växtresurser från spridning och introduktion av skadedjur och främja säker handel. Konventionen införde internationella standarder för fytosanitära åtgärder (ISPM) som sitt främsta verktyg för att uppnå sina mål, vilket gör den till den enda globala organisationen för fastställande av standarder för växtskydd.

Växtskyddspanelen (Efsa) föddes efter en begäran från Europeiska kommissionen om att bedöma huruvida en specifik växtskadegörare bör övervägas för införande i EU:s förteckningar över skadegörare genom att genomföra kategoriseringar av skadegörare och/eller riskbedömningar av skadegörare, eller i vissa fall genom att utvärdera riskbedömningar av skadegörare som tagits fram av en tredje part. Sedan den nya växtskyddslagen infördes 2016 har Efsa haft ett antal sammanlänkade projekt som syftar till att stödja Europeiska kommissionen för att skydda EU:s territorium mot växtskadegörare och växtsjukdomar och hjälpa medlemsstaterna att förbereda sig för framtida växtskyddshot.

Djurhälsa

Efsa har tagit fram interaktiva sjukdomsprofiler som ger användarvänlig och evidensbaserad information om vektorburna sjukdomar och sjukdomar som förtecknas i djurhälsolagen. Sjukdomsprofilerna uppdateras genom sju levande systematiska översikter som omfattar: 1) geografisk spridning, 2) Experimentella infektioner; 3) Vaccinationseffektivitet; 4) patogen överlevnad; 5) Diagnostisk testnoggrannhet; 6) Vektorkontroll; och 7) behandlingseffektivitet. När tillräckliga studier har hittats och granskats görs automatiskt en metaanalys av de extraherade uppgifterna och resultaten visualiseras i sjukdomsprofilerna. Dessutom finns länkar till andra riskbedömningar av sjukdomarna som utförts av Efsa.

Stöd till investeringar och finansiering

Människors, växters och djurs hälsa

I december 2020 offentliggjorde EU sin fleråriga budgetram för åren 2021–2027. Mer än 50 % av det totala beloppet i nästa långtidsbudget och NextGenerationEU avsätts för att stödja moderniseringen genom politik som omfattar forskning och innovation, via Horisont Europa. rättvis klimatomställning och digital omställning, via Fonden för en rättvis omställning och programmet för ett digitalt Europa, beredskap, återhämtning och resiliens, via faciliteten för återhämtning och resiliens, rescEU och ett nytt hälsoprogram. I detta sammanhang syftar programmet EU för hälsa – EU:s hittills största hälsoprogram (2,45 miljarder euro, + 3,30 miljarder euro enligt artikel 5 i den fleråriga budgetramen) – till att förebygga sjukdomar och främja hälsa och internationellt hälsosamarbete genom stöd till åtgärder för att förebygga, förbereda sig inför och reagera på gränsöverskridande hälsohot. EU för hälsa kommer att ge ett betydande bidrag under de kommande åren genom One health-modellen – i tillämpliga fall – som formellt erkänner att människors hälsa är strikt kopplad till djurs hälsa och till miljön.

Forskningsfinansieringsprogrammet Horisont Europa (2021–2027) kommer att uppgå till 94 miljarder euro för att öka det europeiska stödet till hälso- och klimatrelaterad forsknings- och innovationsverksamhet.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.